let's show how she is
a little information
Sjuk är jag för den delen så har suttit och snörvlat och varit tung i huvudet om vartannat.
Jag blev extremt hoppsugen och har bestämt mig att nästa år får det blir lite blandat för mig och Cherry, men dressyren är prio ett. Saga kanske hinner bli redo för ungponnykombinationen i Vetlanda....? Eller så får hon hoppa 70cm clear round och någon ungponnydressyr. Hon har visat stjärn kvalité - med lite självförtroende i henne, då ni!

Hon är så läcker när hon går i form och med muskler och mer utbildning... gosh, då kan hon komma långt! Jag tror på henne extremt mycket för hon har viljan och förutsättningarna i exteriör, gångarter och lättsamheten/sammarbetsviljan.
Kumla Ridklubb - LB:2 och LB:3 - Cherry IV
Jag kände väldigt snabbt på framridningen att hon var seg och lite ignorant och försökte lösa det men valde tillslut att hoppa av för att låta henne vila/pusta innan start. Det löste sig inte i alla fall utan hon stod emot på banan också. Inte så farligt/mycket som hon gjorde för bara några starter sedan men hon stod ändå emot och det tar ner känslan väldigt.
En stor miss som var att hon fattade galopp istället för att göra en mellantrav.
66%.
LB:3
Red fram henne på stora ridbanan i hopp om att hon skulle vakna lite till liv. Red även med spö för att markera mina signaler och hon blev bra framme men stressad - dock hellre det än att hon pekar finger åt mig.
Inne på banan innan startsignal så lyssnade hon mycket bra på framåtdrivande hjälper men så fort domaren blåser så börjar hon stå emot igen (inte lika mycket som tur är). Framåttänkandet blev bättre i vissa delar och sämre i andra. Tyvärr fattade hon inte galopp ur ett hörn och fattningen kom inte förens vid volten så fick en 4a på den delen. Men hon fattade på rakt spår vilket hon brukar tycka är krångligare...
65%.
Det här är jag till 98% säker på att det inte är det gamla problemet utan hon har blivit markarbetad två dagar i rad (tre med idag) och hon är van att gå i skogen och ha kul. Det tar både på energin och viljan att gå i ridhus tre dagar i rad - men det var behövligt för mig att få rida programmen i rätt mått.
Det var ändå fina procent mot vad känslan var, det bådar gott inför framtiden!
Slutade på 65,??% i KM och jag tror jag kom på andra plats. Stort grattis till Ina som vann!
wish us luck
Det enda som jag kan klaga på är att jag är lite övertydlig med mina signaler och att hon laddar sönder i mellangalopperna och ignoerar mina upptagningar till arbetsgalopp så vi forsar igenom hörnen i galopp när det ska vara trav innan hörnet - men bättre det än att hon inte fattar galopp alls!
Jag startar 9.57 och 10.56 imorgon så håll tummarna!

Det var i Kumla Ridklubb vi debuterade i våras. Då vann vi på 70,00% i en LC:2. Samma dommare, samma plats. Första tävlingen på året och sista tävlingen på året....
Jag hoppas i alla fall att jag får en bra känsla och får avsluta dressyrsäsongen med det!
my life is about this feeling
Just att känna känslan av en samlad häst som piafferar på stället med kraft och energi och sedan länger ut i en ökad trav som inte bara ökar farten som gör att den springer fram utan att den ökar med samling från bakbenen och dansar fram.
Känslan av samling, av att röra sig framåt fast med schvung och elegans och inte bara små trippande ponnysteg.... det vore härligt att uppleva.
Jag är extremt sugen på storhäst just nu, inte blir det bättre av att rida det ibland och verkligen känna längtan. Drömmen vore en blandning mellan Cherry, Musse och Saga och med större gångarter (de är trots allt ponnyer).
Just nu, på min nivå, det är dressyr det men det är ändå inte samling, skolor och schvung. På LC-LB nivå är det mest att rida hästen i form och rida ett program. Men jag har högre ambitioner än det. Jag vill uppleva kraften av en häst som rör sig framåt med schvung, takt och harmoni i samling och som lyder minsta vink.
Cherry kommer vara lugnare och mer samlad i steget om två år men då får jag ju inte tävla henne mer.
Det jobbigaste är att vi inte kommer ha möjlighet att köpa en sån häst jag vill ha. Jag kommer väl kunna tävla LA dressyr men jag vill så mycket mer än det. Junior SM, Young Rider... jag vill ha frack och hatt.
Någon som vill sponsra mig med en häst....? ;)

MEN alla har börjat någonstans. Och jag ska brinna för att ta mig uppåt.
our first time
LB:2
Det var första gången vi red igenom programmet. Dessutom var det i ett 20x40(?) ridhus så det blev lite trångt här och var.
Det jag måste tänka på är att ha henne lite lättare på framdelen och rida in bakbenen under henne - extra mycket i 10m volterna. Detta blev dock bättre i LB:3an. Sen så får jag inte ta min hand mot mig och då bli stum så hon går bakom utan jag ska erbjuda henne handen. Och att göra mina rättningar av bakom lodplan mindre synbara.
Några steg så hittade vi tillbaka till gamla formen. Man tappar lite knappar när man har uppehåll, men vet ni vad - jag tror och hoppas att det går bra på lördag i alla fall. Om inte så älskar jag henne precis lika mycket för det ;)
As i said - ringrostiga och första gången vi red programmet.
i've missed it
På uppvärmningen kändes hon bra redan från början. Framme och fräsh och det kändes allmänt lätt och härligt. Hon blir så glad och positiv när man har uppehåll från träningarna ibland. Hon behöver nog vila sin inmatning av lärdom ibland.
Vi red igenom LB:2 och LB:3 och det gick bra. Och jag kunde programmen.
Det som var är att hon går bakom i 10m travvolterna om jag inte är på henne och att jag tar åt mig min hand (främst i galoppen) istället för att bjuda henne den och följa med framåt och då erbjuda ett stöd längre fram.
Det känns jättebra inför KM på lördag!
Film är på gång ;)

ride without it
Första gången jag red för Anky i Holland så frågade hon mig; varför rider du med spö på den här hästen? Ehhhh stammade jag till svar, för att jag alltid rider med spö? I Holland är det fel svar, spö är ett hjälpmedel man tar till om man har en motiverad anledning, efter man använt spöt till denna speciella anledning så lägger man ifrån sig det igen. Detta är en av de... bästa sakerna jag lärt mig i Holland, varför ska man sitta och rida med spö utan anledning? Vi får inte ha spö inne på banan och om man slänger det när man går in på banan och alltid rider med det annars är det väl klart att hästen inte går fram. Hur ska man veta om hästen är framme för skänkeln om man alltid rider med spö? Dessutom så har spön en påverkan så fort ryttaren har det i handen, man behöver inte använda det för att det ska ha effekt.
När jag frågar mina egna elever om detta så får jag oftast samma svar: men jag har ju alltid spö, eller: den går inte fram utan spö, nej går hästen inte fram utan spö är det ännu större anledning att rida utan för annnars kommer man inte åt problemet.
Jag tror att det här är en dålig ovana som finns i Sverige att vi alltid har spö och sveska tränare är inte tillräckligt bra på att påpeka varför man inte bör rida med det jämt. Jag rider absolut med spö ibland, och jag har alltid spön i ridhuset, men jag rannsakar alltid mig själv och ser till att det finns en motiverad anledning när jag tar spöt, och att jag inte orkar driva är inte en tillräckligt bra anleding..
Värt att tänka på. Även för mig. Jag är en typisk "rida med spö bara för att" människa, tyvärr.

do it yourself
save me
Jag har sådan "tur" att jag startar sist i första klassen och som nummer tre i andra klassen så har inte mycket tid på mig att ställa om hjärnan till nästa program.
Det allra krångligaste är att det är mer bokstäver och då blir jag lite förvirrad vilka bokstäver som linjerna är mellan.


Gyttorps Ridklubb - LB:1 - Cherry IV
LB:1
Hon kändes guld! Hon var med mig och arbetade tillsammans med mig. Hon gjorde den grymmaste mellantraven hon någonsin gjort och fattade galopp innan jag nästan hunnit ge hjälperna.
Jag är jättenöjd med ritten. Det var ju bara några starter sedan som vi inte ens kom runt hela programmet.
67,24% och en fjärde plats!
Laget vann även denna omgång - tre av tre möjliga vinster! - och VANN TOTALEN!







Jag som är så bra på att packa glömde självklart sadelgjord... Fick låna en av en ängel som tur är. De skulle åka hem när vi fotade och då fotade vi barbacka, hihi!
let's see this
Word.
not much left
Nu är det inte många tävlingar kvar...
Gyttorp LB:1 Lag - nu på söndag.
Kumla Ridklubb LB:2 och LB:2 KM - nästa helg.
Köping LB:1 - I november.
Laxå (?) 0,80cm - I november (om jag törs mig ut på hopptävling). 
Den största utmaningen blir nästa helg då det är KM som gäller. Främst att jag ska få in två nya program i min lilla hjärna och sen dessutom inte blanda ihop de under start...
Hoppningen är jag sugen på att åka på. Det blir det där steget där jag bevisar för mig själv att jag verkligen lagt rädslan bakom mig. Jag älskar faktiskt att hoppa och jag önskar att jag kan blanda in lite hopptävlingar nästa år för varitation. Kanske någon Fälttävlan också? ;)
Har ni några tävlingar kvar?
sitting down here
Bilderna är tagna av Emelie ♥.






Du gör mig så lycklig. Du är fantastisk. Jag vill aldrig förlora dig.
a hell
Jag tog en fattning från skritt och herregud vad fin hon var! Hon gick i ett jättebra tempo och var "samlad" men med aktion och med bakbenen under sig. Det var underbart. Dessutom gjorde jag några skänkelvikningar i skritt och de gjorde hon bra när hon väntade på mig. Hon blir lite ivrig i skritten ibland, åtminstone när man börjar jobba henne, men det blev bättre med halvhalter.

Sen började helvetet....
Vi var precis på våran gård och genade över gräsmattan där det låg en hög med rosenkvistar. Den kollade hon på och jag stannade henne flera gånger förbi den så hon skulle få kolla och då blev hon lite lugnare för stunden. När vi kom förbi den och hon hade den bakom sig så pruttade hon och gjorde ett försök till att bocka men jag fick henne att göra halt. Där stod vi ett tag och sen när vi skulle gå framåt igen så kändes det som att hon skulle explodera.
Mamma hörde att det var något som inte stod rätt till och kom till oss. Jag övertalade henne att leda oss då jag inte var så sugen på att ramla av. Då började hon steppa i 160km/h (inte trampa som vanligt utan verkligen.... flera hundra steg i minuten). Det kändes som att hon skulle kolappsa och dö.
Vid ett kort tillfälle stod hon still och jag hoppade av. Då fick hon stå still en stund och sen gick vi för hand bort från stället och då var hon som vanligt. Sen efter det har hon varit helt normal.
Vi har kollat och det var inget knas i "busken" och hon var två meter ifrån den och kan inte ha kommit emot den.
Det vi har kommit på är att hon inte brukar bli rädd och harig. Detta kanske var hennes sätt att hantera rädsla? Början av situationen med sneglande och bocksprång var precis som den gången hon kastade av mig för att hon kollade på gräsklipparen. Hon får väldigt mycket pellets nu och det kan slå slint då ibland.
Hon mår bra nu och vi har kollat igenom henne och sprungit men hon är fullständigt normal. Men hon skrämde mig som en tok. Trodde hon skulle dö under mig.
don't leave me
Ta hänsyn till att hon är 27 år.
e. Värends Pedro RNF 57 - Chatty RNF 1391 - Pirak RNF 21.






Hon är en liten lurvboll, men hon är fortfaraste den vackraste jag vet.
Tack för att du finns älskade ponny! Du har gett mig - och ger mig - så många minnen och fina stunder ♥
Jag ska skriva ihop hur det kom sig att hon blev våran och om våra år tillsammans - om det vore intressant att läsa?
take pictures

Blir en hel del putsande. De har ju satt vinterpäls och allt nu. Troligtvis blir det bara huvudfotografering i och med att vinterpälsen ser så tråkig ut.
give them a chance
Meningen med ridningen är att hästen ska arbeta rätt, det vill säga på tygeln. Detta är korrekt om den arbetar från bakbenen - med höjd rygg och med stöd på bettet.
Det är extremt många som rider med för långa och/eller glappande tyglar. Detta gör att hästen inte erbjuds ett stöd där framme som samlar upp kraften som bakbenen skjuter på. Går hästen "på tygeln" även med långa tyglar, och då menar jag speciellt i hög form, då är det i princip alltid att hästen bara knäpper av i nacken.
Utan en stadig tygel, som många tror är att hålla i hästens mun - vilket är fel - så erbjuder man inte hästen en stadig och ärlig form. Däremot brukar jag ta fram händerna i något steg för att se om hon ligger kvar på tygeln eller ej och då komma fram till om jag håller henne på tygeln med hård hand eller om hon är arbetad dit.

Cherry kräver ett stöd på tygeln för att man ska få med bakbenen ordentligt och få aktion och någorlunda "samling" i henne. Utan det så arbetar hon slappt och mer sänkt rygg. Då går hon inte framåt och man får inte henne med sig och eftergiven.
Ett stöd för mig är att hålla tyglarna sträckta och ha kontakt med munnen utan att vara hård på handen.
Nu är hon dock så välriden så att hon inte kastar upp huvudet om jag tappar stödet ibland.
Slutsats
Våga erbjuda hästen ett stöd på bettet. Utan det så går energin framåt och bort - och inte samlas upp. Då blir det en snabb och kort trav istället för lite schvung och aktion i traven.
Om du inte håller ett lätt stöd på bettet så kommer inte hästen kunna söka sig till bettet och då inte heller gå i önskvärd form utan istället knäppa av.
Tänk dock på att du aldrig ska bära hästen i din hand. Den får inte ha ett femte ben som du ska hålla i. Den ska bära sig själv och det uppfyller du med drivning från bakbenen, lösgjordhet och sökande till bettet samt med erbjudet stöd.
Hästen måste bli erbjuden att gå på tygeln genom att den jobbar bakifrån och söker sig nedåt till bettet - hur ska man åstakomma det om man rider på lång tygel?
*OBS - jag snackar inte western och låg form nu, utan "arbetsform"/hög form*
Till er som rider ständigt med glapp tygel - finns det någon anledning till detta?
try this, it helps
Butet lädervårdsprodukter!


Lädertvålen (till höger) fungerade bra. Tog dock inte riktigt bort den grövsta smutsen men det gör inte många tvålar. Däremot läderbalsamet var underbart. Lädret blev genast mjukare av bara en snabbrengöring och det blev lagom blankt - och då även jämnt blankt.
Ska nog köpa mig dessa produkter. Jag har faktiskt slut på balsam. Kan de finnas på Till Häst tro...?
now you know
Jag gör den hos Amanda Landeblad. En hoppryttare som har tävlat i Skandinavium och vunnit Finalen i Morgondagens Vinnare, och vunnit Young Rider Krafft Cup bland annat. Har varit med och tagit SM guld i laghoppning för Jump Club.

Foto: Viktor Berggren.
to feel free
Tänkvärda titat från boken Dressyr med Kyra - från Häst och Ryttare.
"Jag anser att det är fel om man brukar mer kraft på att bromsa hästen med tygeln, än man använder för att driva den framåt".
"När jag sätter mig upp på en främmande häst är mitt mål inte detsamma som många andras: att till varje pris få hästen så snabbt som möjligt få hästen att gå på tygeln. För att du som ryttare ska få din häst att bli riktigt eftergiven måste du själv kunna ge efter på tygeln. Genom att själv ge efter på tygeln lär jag hästen att den inte konstant ska ha ett fast och starkt stöd av handen".
"Det allra viktigaste för mig är att hästen väntar på mig, att den har ett sådant förtroende för mig och sin egen balans att vi når fram till den punkt då jag driver hästen framåt istället för att brömsa den eller med stark hand "hålla" den på tygeln".
"Kom ihåg , straff = inverkan, beröm = ingen inverkan". 
Google bild.
to handle it right
Dagens diss går till....
Jodphurridbyxor!
Det är inte min smak helt enkelt och jag tycker det ser oproportionerligt ut. Jobbigt att rida med verkar det vara också, speciellt om man nu skulle ha ridstövlar över. Dock är det väl mest islandshästryttare som använder det.
a lot to learn
Sitter här och pluggar in två nya program.
LB:2 och LB:3 är det som gäller. Det är nämligen de som används i KM för Kumla Ridklubb som går om två veckor.
Jag brukar rida fel de första gångerna jag rider programmet. Hur ska det här gå... Ännu svårare blir det att komma ihåg vart alla volter och linjer ska börja och sluta - det är ju mer bokstäver nu. Suck.
LB:2:
LB:3:
Det ska bli spännade och ser hur det går. LB:2an sitter bättre.
LB:3 är ju så olikt alla andra program. Efter uppridningen så ska man vända vänster... sen halt och hälsning vid x i slutet. Det jag oroar mig för i det här programmet är galoppfattning på rakt spår, men förhoppningsvis är hon på sammarbetshumör!
important to think
Varför börjar vi så tidigt? För att hinna med till treårstest (dock endast ridning bland storhästarna, som tur är), championat och unghästtävlingar. Kvalningar till Falsterbo... listan kan göras lång.
Hästarna slits ut när de inte ens är färdigbyggda. När man börjar med en häst som är runt 5 år och mer utvecklad i sin kropp så höjer folk på ögonbrynen och fnyser. "Sena" hästar är nämligen det värsta hästmänniskor vet. Hästarna ska allra helst vara Grand Prix utbildade vid denna ålder istället...

Om man sparar hästarna med ridningen och sätter grunden via tömkörning och dylikt tills de är bättre utvecklade i kroppen så kan de hålla tills de är närmare 25 istället. Medans folk numera suckar och rynkar ögonbrynen om de ser en häst som är född -90 och senare dyka upp på träningar och tävlingar.
Är det rätt eller är det fel att börja så tidigt? Man får visserligen fram fortare om det finns några framtida topphästar i avels-Sverige men de kan komma att förstöras snabbare om man går för fort fram. Har man otur så kan man förstöra de bra hästarna pga belastning på ett icke fullt utvecklat skelett.
Sen beror självklart detta som med allt annat - om man gör det med vett eller inte. De som rider unghästarna bra och förståndigt har min fulla förståelse till att börja tidigt medans vissa som inte kan rida - och framförallt är för tunga för att rida en häst som inte är klar i skelettet...nej tack.

Vad är det som är så viktigt med att låta hästen gå alla tester och försöka kvala till alla stortävlingar? Det är klart roligt och ger en blick för framtiden - men är det verkligen bättre än att låta hästarna hinna med i kroppen och hålla många år till? Hästens skelett är färdigväxt i ungefär sex års ålder enligt artikel i Hippson.
Varför ska vi alltid ha så bråttom? Vi vill se resultat snabbt och smidigt och vi är så otåliga på att få se resultat så att vi glömmer bort att vara förnuftiga.
Börjar vi för tidigt med unghästarna? Är det rätt eller fel?
Ska vi tänka om eller ska vi hålla kvar vårat system?
Jag vet inte riktigt vad jag tycker. En sak är säker - unghästar ska alltid ridas av kunniga personer och som kan hantera sin kropp för att inte belasta hästen fel på något sätt. Detta är min åsikt.
can we start again
Hon tog galopp bra (brukar vara jobbig att fatta höger galopp på nere på galopprakan konstigt nog) och fick ett tryck i galoppen när jag bad om det.

how many times will it take

Jag är ganska sugen på att plocka fram tömkörningsgjorden och prova den på Saga. Vi får se hur det blir med den saken.
i'm not afraid!
Julia fick börja rida och Cherry var... Cherry. Seg och nonchig, men Julia löste det bra. De hoppade 80cm tillsammans och de var jätteduktiga!
Sen hoppade jag upp. Då började hon sluta noncha, hon vet väl att jag inte accepterar att hon inte lyssnar. Vi hoppade ca. 70cm och jag var inte rädd en enda gång.
Det var lite skillnad när jag ridit in mig på Kasper och hans spångkurva medans Cherry bara skuttar. När jag väl inte var för ivrig och attackerade hindret utan väntade ut hindret så kom vi jättefint på en linje och slutade där.






Älskade, underbara ponny.

Julia och Cherry.
Ringrostig var jag. Men när jag fått in känslan lite och väntade på att hindret skulle komma till mig så blev allt genast bättre. Och jag var inte rädd!
Nu är jag hoppsugen!
you won't be at first place everytime
Tänkte börja med åsiktsinlägg på en gång ;)
Ni har nog alla varit med om de som efter tävling skriver "...så hade vi vunnit". Det har även jag gjort, men det finns en gräns.
Det är lättare att säga så inom dressyren för då får man på ett protokoll precis vad som skulle ha gjorts istället. Som om jag hade 1p från vinnaren och jag hade en 8a som var nedtagen till en 7a så skulle jag kunna skriva "om den hade fått vara en åtta så hade jag vunnit tillsammans med *bla bla bla*".
Däremot så kan jag inte rå för att jag får utbrott på de som skriver efter hopptävlingar när man kanske inte klarade ett hinder eller dylikt skriva "om det inte hade hänt så hade vi vunnit". Man kanske har snabbast tid - men har man ett fel så har man. Hur kan man vara så bombsäker på att man hade vunnit i alla fall? Då hade kanske någon annan bom trillat?
Kom man på andra plats med en hundradels sekund emellan så kan man skriva "hade jag bara haft honom lite mer framme så hade vi kanske kunnat tjäna in vinsten". Hör ni skillnaden?
Kanske går bra att skriva - men hade, det innebär att man är säker på sin sak.

Det är bra att man analyserar på vad man kunnat gjort bättre för att tjäna in poäng (dressyr). Men att skriva så säkert att man hade vunnit när man ändå kanske hade 4 fel eller 6 poäng mindre än vinnarn... då är det bara fel att skriva så. Då tror man att man var bättre än vad man var för dagen - till skillnad om det handlade om en sekund eller ett poäng. Då är det skillnad.

När jag har sagt "...så hade vi vunnit" så var det under tiden då hon inte fattade galopp. Då kanske jag fick en 4a istället för en 6-7 som jag hade på andra galoppen som hon fattade. Då blir det 2-3 poäng mer om man då tar andra sidans galoppoäng på samma rörelse (som ändå brukar vara lika). Säg då att du låg en poäng från vinst och du då kunde fått 2-3 poäng mer om ponnyn fattat galopp. Det är ganska förnuftigt att det blir så.
Jämför det med om ni kom runt med fyra eller åtta fel och säger att du hade vunnit om du inte haft det. Vinnaren i den här klassen var då en klockren dubbelnolla. Då är det en stor miss från vinsten och då har man nog lite för höga tankar om resultatet.
Ibland vet man att man faktiskt hade vunnit, men det är till 97% svårt att säga om man säkerligen gjort det för det kan alltid vara något annat som hade hänt.
Att säga det ibland - sure, men att skriva det efter varje tävling men att man aldrig kommer upp i de resultaten... då är det något fel.
i'll be back
forever



Jag kan inte ens gå, utan er* luft, i mina lungor.
Vad vore jag, utan era* andetag...
laugh a little bit

Kopierad bild från Tidningen Ridsport.
Härligt med lite humor inom den "allvarliga dressyrmiljön" ;)
love is what i feel for you
Som ni säkert ser så gick hon i en lägre form och då lite mer bakom. Jag ska försöka få fram varför.
Dessutom så sitter jag extremt bakåtlutad, det känns mer rätt när jag gör det i och med att min skänkel är i bättre läge så nu måste jag tänka framåt med överlivet istället. Det blir bra med lite tjat igen, vi har ju inte tränat på flera veckor för att behålla glädjen i henne.
















Världens vackraste Cherry!
a new design?
Rosendahls Ryttarförening - LB:1 med Cherry IV
När jag skrittade fram så var hon faktiskt rätt pigg och vaken. Första traven däremot, det tog ett tag innan hon kom upp i trav så att säga ;)
Hon vaknade mer och mer allt eftersom och gjorde fina travlängningar!
Banan
Hon kändes faktiskt jättebra. Hon fick äpple innan start och var stretig i början men det slutade efter första linjen. Hon var lagom tempererad och lyssnade bra. Jag behövde inte "tvinga/övertala" henne till något utan hon gjorde allt som hon skulle för egen vilja.
Jag red dock slarvigt med vägar och tempo men jag valde att ha lite över normaltempo för att lära henne att inte gå sakta inne på banan. Nästa gång går vi tillbaka till normaltempo.
Fick två 8:or och kunde ha haft bättre poäng på slarvsaker som dåligt format osv. Domaren skrev att hon var lite låg fram idag och det kan jag hålla med om. Vet inte vad det beror på dock.
66,55% och tredje plats! Det räckte även till VINST för Kumla Ridklubb igen!
Idag bidrog jag till den högst bedömda ritten i laget. Häftigt! Alla var jätteduktiga och det är duktiga tjejer jag har som lagkamrater!



F.v: Amanda Lodesjö - Klein Hollands Kathie, Jag, Amanda Wåhlin - Casanova 223, Ina Hammarström - Lunnalyckans Spirit och lagledare Mia Hammarström.





don't stop
Det känns bra idag faktiskt. Jag tar med mig känslan från igår.

Det här fixar vi.
Heja Kumla Ridklubb!
it's getting better
Till en början så travade hon i skrittempo, haha, men sedan kom hon igång mer och mer. Tillslut var hon lagom framme och lyssnade bra för skänkeln. Hon gjorde grymma travökningar - jag har aldrig känt den mekaniken som hon hade idag. Fantastiskt. Dessutom var hon jättelätt att korta från ökningar i galopp.
Inte nog med det så tog jag ett skrittavbrott och sedan fatta galopp direkt när jag kortat tyglarna och hon fattade direkt (hon brukar glömma bort att lyssna för skänkeln speciellt mycket efter paus från arbetet).
Det kändes som att jag hade mer häst framför mig och att jag fick bättre kontakt med henne tillsammans med bättre och större rörelser.
Jag red knappt 20 min och det räckte. Det är tävling imorgon nämligen.
Vi lånade hem en Prestige Top Dressage från Till Häst idag som jag red i och det kändes bra. Jag kom åt henne bättre. Antingen var det väl sadeln som gjorde detta underverket eller så var dagsformen riktigt bra.

Jag kände att min sitsposition blev bättre också. Det var skönt.
Startar hur som helst 15.23 i Askersund imorgon. Heja Kumla Ridklubb!
this feeling inside

happiness again
Hon var arbetsvillig, framme och jag kunde "bara sitta där" och inte behöva arbeta skiten ur mig för att få henne att arbeta. Jag gjorde en liten skänkelvikning i galopp och den blev nästan perfekt. Dessutom gjorde vi många fattningar från skritt till galopp i båda varven och hon surade inte en enda gång.
Igår däremot.... då var hon en liten surkärring! När jag skulle försöka ställa och böja igenom henne så studsade hon på stället och vägrade gå framåt. När vi väl kom fram så märkte hon inte av min ytterskänkel. Usch så dåligt det gick.
Hur som helst gick det super idag och jag kunde le för första gången på länge när jag red. Det var så skönt att få en bra känsla så jag får lite glädje att ta av igen.

education
Jag kollar ofta på Hästnet på annonser för skojs skull och då kan man kolla på en häst och så står det att den är utbildad LA dressyr - att den kan skolor, enkla byten, skänkelvikning, sen kollar man på filmen och där ser man en häst som visserligen utför dessa rörelser men att den är orolig och ostadig i formen. Är den verkligen utbildad LA då?
Det jag försöker få fram är att en häst som går i LC form kan kunna skolor och dylikt men den kan inte tävla LA på länge pga. att den är ostadig i formen. I LA är det mer fokus på formen än vad det är i lägre klasser.

Tänk på det. Bara för att hästen kan vissa rörelsemoment som finns i LA program så innebär det inte alltid att den är utbildad LA. Glöm inte bort att kolla formen och stadigheten.
Jag skulle säga att Cherry är utbildad LB dressyr.
jump high
Idioter.
last way home
Vi slutar 14.00 och då är det bara hem och rida. Cherry ska få bushoppa och Saga promenera i skogen.

Dagens fråga.
Tycker ni att ridsporten behöver utvecklas - och då med vad?
look at the stars
Skruttan skötte sig för det första som en helt normal häst, haha....
I 100cm hade de 4 fel som de fick i en brytsväng och Skruttan hinner inte riktigt med att lyfta. Synd!
Och i 110cm hade de 4 fel som de fick i en liknande sväng men Anna var nöjd!
Vi såg tyvärr bara 100cm rundan men vi tyckte det såg lika bra ut som vanligt.


Söt man är med smink från gårddagen och morgonfrisyr och några randomkläder.... och så ser jag liten ut :(





De är så fina! ♥
jumping in the forest




Hon kändes lite trälig med bjudningen igår. Sen tävlingen har hon inte varit så busig som hon brukar men hon har helt plötsligt "odlat" vinterpäls trots att vi klippt henne och det tar nog mycket av energin.
När vi började småskutta så vaknade hon till i alla fall. Sötnosen.
belive me girl
Januari/Februari 2011
April 2011
Maj 2011
Juni 2011
Juli 2011
Augusti 2011
Våran utveckling i film. Och ännu är vi inte färdiglärda.
one year with you
Idag firar jag och Cherry ett år tillsammans!
Jag låter bilderna demonstrera våran utveckling.
Jag är så lyckligt lottad över att få ha en så fin ponny i stallet. Allt hon har gett mig.... jag är så fäst vid henne. Hon är en av de bästa jag har. Jag älskar henne innerligt.
Oktober 2010

November 2010

December 2010

Januari 2011

Februari 2011


Mars 2011
April 2011


Maj 2011



Juni 2011



Juli 2011



Juli 2011




Augusti 2011



September 2011

Lite bilder från varje månad. Det är inte helt säkert att alla bilder ligger på exakt rätt månad men ni får ju en överblick på våran utveckling. Snart kommer det även filmer så ni får se skillnaden på oss.
Jag älskar dig Cherry IV ♥
old friend
Vilken kamera fotograferar du med?
Jag använder mig av en Nikon D60. Till det har jag ett 18-55mm Nikkor objektiv (fast det har jag tappat bort...) och ett 70-300mm Sigma telezoom.
Inställningen jag till 97% använder mig mest av är Sport. Det är trots allt det jag fotar. Annars blir det Macro och S (manuellt). Jag är lat av mig och orkar inte ställa in manuellt, synd i och med att det ofta bidrar till snäppet bättre bilder.
För något år sedan var jag mycket ute och fotograferade på tävling men nu har jag "tappat intresset" av det då jag helt enkelt varken inte hinner eller orkar med jobbet efter med redigering och publicering.
Några av alla bilder jag har tagit finns här.
Blir man något speciellt av att gå på din linje?
Ja, diplomerad hästskötare. På det kan man söka vidare till Strömsholm, Flyinge osv. och där kan man läsa upp sig till unghästutbildare osv.
