i'm proud of you
Silikonsnoddar måste köpas in... manen tunnas ut och kortas... kan ni lista ut vad som är på gång? ;)
I helgen ska Wilma på utställlning. Domare är Elisabeth Ljungstorp (som förövrigt gav henne 39p som tvååring med kommentar som "lovande ungsto" och "mycket fin häst"). Ränkar inte med att det går lika bra då hon ser allmänt trälig ut med all vinterpäls och så har halsen blivit lite tunn. Förra gången fick hon 98877 och enligt oss är skritten numera 8:a mässig.
Vi får se hur det går helt enkelt. Jag visar henne och jag tänker gå in i ringen med attityd om att hon är den allra finaste på utställningen, det är alltid bra att se självsäker ut. Vi är bäst även fast vi kommer hem med 36p!
Min fina Wilma i somras. Samma domare då alltså.
Det ska bli så kul, bara hon går in i transporten....
you're amazing
Cherry gick som en dröm! Hon var så sjukt fin, hon var verkligen en dressyrponny idag. Det var jättestor skillnad på henne från förra gången. Hon var så himla fin.
Hon sökte sig lite mer framåt nedåt idag och en del galoppfattningar (som hon inte riktigt kan än) var klockrena.
Det måste ha varit hennes duktig dag för hon stod stilla när jag skulle linda (annars brukar vi flyga över hela stallgången...) och hon sket bara två gånger i stallgången och ingen gång i transporten. Haha.
Hon är amazing "min" fina ponny. Jag var så stolt över henne idag.

Cherry, du är underbar!
notice me
Satsar faktiskt på ljusblått schabrak+lindor - får se hur det ser ut på en så pass ljus häst...

Fina ponny ♥
that girl is so dangerous

Bästa gänget!
Blå bild...glömde ändra inställningar från ridhuset - klantiga Linn...
i think i'm in love
Filmer på mig och Cherry från idag.
Om ni undrar varför jag rider framåtlutad efter hinderna så är det för att jag klappar henne.
Karro och Lago. En föredetta westernhäst som skolas om till ridhäst. Förövrigt Musses halvbror ;)
Magda och Mariana. Andra gången Magda hoppar, naturbegåvning!
my little girl
Jag är riktigt nöjd med passet, efter att ha busat fram henne i galoppen så sög hon tag väldigt mot hindret och ville hoppa. Hon hoppade även väldigt fint - som vanligt. Hoppade inga höjder utan busade mest, högsta hindret låg på 80cm. Hoppade en studs också.
Magda som hoppade för andra gången i sitt liv hoppade studs på tre hinder varav ena hindret låg på 50cm - tänk om jag hade varit så modig när jag började hoppa. Hon har till och med bättre hoppsits än mig som ridit sen jag var 2,5 år.
Karro red på Lago (Musses halvbror!) och det är mycket likheter mellan dom ;) Ju högre hindret blir desto bättre hoppar dom. Det är en otroligt fin ponny som Karro kommer utveckla till något riktigt bra.
Film kommer ikväll!

king of sand
När ni rider förbi något som hästen brukar vara rädd för - vad gör ni då?
De allra flesta tror jag spänner sig och förväntar sig att hästen ska bli rädd och kortar upp tygeln. Då reagerar hästen oftast "vad är det jag ska blir rädd för? var är faran? vad ska jag göra?" och blir stressad = rädd. Alltså var det ryttarens fel att hästen blev rädd just för att ryttaren förväntade sig det.
Istället ska man, åtminstone brukar jag göra så, ha korta/halvkorta tyglar fast med handen längre fram. Alltså har hästen långa tyglar men du kan snabbt snappa upp dom genom att ta tillbaka handen. Om du även andas lugnt och tänker på att vara avslappnad så går det oftast över till hästen.
Det beror självklart även på hur pass lättskrämd hästen är. Men i grund och botten är det nog ryttaren som spänner sig och överför det till hästen. 
På Cherry kan jag numera rida på långa tyglar förbi läskiga saker. Hon är ganska tittig när hon är uppe i kondition men lyssnar och litar på att det inte är någon fara eftersom jag är så lugn.
Hur gör ni om hästen blir rädd?
come closer

En fräsch sommar outfit. Skulle lätt kunna tänka mig den.
stop doin' that
Hon skötte sig utmärkt på vägen hem, i vanliga fall brukar det betyda stundsboll när man vänder hemåt men idag kunde hon i slutet skritta på lång tygel avslappnat. Hon gick efter en del övertalning förbi ett par skidåkare - det läskigaste hon vet ;)
Är jättenöjd med henne!
Musse däremot...fy sjutton. Han var jättesnäll och skrittade på lång tygel och helt plötsligt vägrade han gå förbi ett ställe som han gått förbi tusentals gånger. Han kastade sig och sparkade, bockade, stegrade och hoppade på stället när jag gick på honom. När jag la till med spöt så gjorde han en tvärvänding och försökte bocka av mig. Då blev jag förbannad och ringde stackars mamma som var påväg att handla så hon fick hjälpa mig att komma förbi. Det är inte så att han var rädd utan det var bara ett par j*vla dumheter!
Kom förbi och vände straxt då jag ville sluta ridturen utan dumheter. Gjorde lite krumelurer uppe i luften på vägen hem men skötte sig trots allt. Han fick gå i kort trav för att det skulle bli jobbigt (hans "straff"). Jag måste ha drivit riktigt mycket av ilska för i slutet gick han så sjukt bra! Han höjde ryggen och längde ut på steget, han hängde inte i handen och han gick avslappnat på glapp tygel.
Han vet precis vad han ska göra för att jag ska bli på bättre humör.
När vi tar in hästarna så kommer jag vara precis som vanligt, det är ingen idé att vara sur när hästen inte fattar varför då det gått så lång tid emellan.

Snygg sits.
Trots att han är som han är så älskar jag honom mest i hela världen.
like a psyko
Jag tänkte förklara vad det är som gör att Musse är svår att rida.
Han är ständigt i framåtvikt vilket gör att man tillslut hellre rider med för mycket hand för att "dra" upp honom men det blir bara värre då. Så gjorde jag i början.
Han är stum i munnen innan han släpper, när han släpper så är han nästan för känslig - fast det ser jag som något positivt. Han är även stretig med munnen och gapar och biter tag i bettet i början av passet.
Han är "stel" i sidorna om han inte får genomridas minst en gång i veckan, han blir jättesvår att böja. Han skjuter gärna bog så man måste verkligen hålla koll på yttersidan.
Det är det jag kommer på just nu. Svårigheten är att få honom ha viken på bakbenen. Man måste göra halvhalter hela tiden och möta upp med sitsen. Ifall man väl slutar att rida när han väl är över bakbenen så ramlar han i framåtvikt på en gång. Han bär inte sig själv innan han släpper vilket gör att han blir väldigt tung i handen.
Det låter kanske inte så farligt men det är det. Den som inte tror mig är välkommen att prova ;)
Jag har fått en kommentar som lyder "han är värre än en storhäst att rida, han är nästan som två stycken storhästar fast med en envishet som en ponny". För er som inte förstår så är storhästar så mycket mer häst att rida, det är mer vikt, större kroppar att rida ihop m.m.

Som sagt... när han väl släpper till så är han som en dröm. Det är en så j*vla underbar känsla!
Vet att jag böjer mig i sidan. En ovana jag har.
Vi ska allt visa er.
dreaming about you
Jag hoppade upp på Cherry först. Hon var väldigt springig idag men hon har vilat ett par dagar. Arbetet gick inte alls bra mot vad det brukar göra, hon var inte avslappnad. Tyckte inte heller att hon jobbade under sig så som hon brukar men hon blev ju riden i tungsnö så det blev väl lite för mycket för henne.
Foto: Julia.



Hon har sjukt fin galopp!

HAHAH! Helt plötsligt i galoppen så kutade hon iväg, vilket jag inte var beredd på... tror det syns ;) Hon är lite knäpp den ponnyn.
Hinner tyvärr inte ladda upp mer bilder idag. Imorgon kommer bilder på Julia och mer på mig.
Är väl inte direkt nöjd med passet, åtminstone inte jobbdelen. Men hon höll sig på marken åtminstone!
i'm falling
Idag blir båda ponnyerna rida på gärdet. Julia kommer upp för att hjälpa mig. Förhoppningsvis blir det ett par bilder beroende på hur mörkt det hinner att bli. Jag ska få till några bilder åtminstone!

Musse på gärdet -09/10. Han var så rund och fin i kroppen då (nu har han tappat muskler) och manen var bra ryckt ;)
Förbered er på ett par bilder ikväll!
agree with me

dirty dancing
Hoppning är mycket mera rättvist, river man ett hinder så gör man. I dressyr är det bedömning som gäller och ibland kan bedömningen vara allt annat än rättvis.

Självklart kan man inte räkna med 100%ig rättvisa i bedömningssporter men det är något som borde förbättras.
my lips on you lips
TJATJA BLOGG1!:D
Kungen är här och gäst bloggar igen! :D Borde ju nästan skaffa en egen kategori! ;);)
Låg och titta på TV och mös igår till kvart över 12 med min älskling och imorse när jag vaknade upp runt 20 i 11 så var hon borta :o Då hade hon gått ner klockan 9 och satt sig vid datan -.- romantiskt va ? :o
Har också en dålig nyhet :( Jag har kommit på att jag tyvärr är allergisk mot något i Älsklingens vardagsrum, jag får irriterande och kliande ögon. Så jag måste hålla mig borta därifrån i fortsättningen :( Nu sitter hon och spelar spel på min mobil och blir arg på mig bara för att fisken som hon hade på kroken lossnade xD Det är nog bäst att jag får henne att sluta.. xD
HARE GÖTT!! :D:D:D
//Pontus KUNGEN Tillqvist
dream candy
Är det överskattat? Underskattat? Dela med dig av dina åsikter!
Jag tycker det är överskattat, åtminstone den delen som Tobbe Larsson säger är frihetsdressyr: hanteringen i stallet, till och från stallet m.m. Hästen ska respektera och lyda sin ledare/skötare i vilket fall som helst.
Sen är det väl coolt att man kan få hästen att stegra på kommando osv. men att hästen följer en vart man än går ingår i kemin och hanteringen - enligt mig.
Att folk säger att man sysslar med Horsemanship/frihetsdressyr är lite larvigt, för att få hästen att lita på en och följa en samt lyda är varje hästägares uppgift, det är något som alla borde sträva efter. Däremot är man en frihetsdressyrmänniska om man tricktränar (stegra, piaff osv.) enligt mig.

finally


Tipsar absolut om den säkerhetsvästen, Racesafe är underbart sköna!
Röda kavajer är riktigt snyggt, fast man kanske inte ska ha det om man rider en fux... ;)
replay that song

Ursäkta för den tråkiga ihopsättningen, har endast Paint på den här datorn. Imorgon kommer ett seriösare inlägg om min tävlingsutrustning - håll utkik!
Har för övrigt lite utrustning tillsalu, önskas en bloppis?
it's a hard choise
Att välja hingst är inte lätt!
Vad har jag för ett sto? Vad vill jag ha för avkomma, ska den vara mot hoppning eller mot dressyr? Är den inte bra exteriört sett, så tar jag en hingst som näst intill är korrekt. Biljarderar mitt sto så tar jag inte en hingst som biljarderar.
Ska jag sälja mitt föl så gäller det att ta en hingst som är populär idag och inte en hingst som inte andra vill ha. Sen gäller det att de båda, sto och hingst, passar ihop och hur vet man det?
Idag finns det tillgång till objektiv information om samtliga hingstar som är i vår avel. Det gäller att läsa och titta många, många gånger innan man bestämmer sig.
Kom dock ihåg att när man väljer hingst är det inte bara att titta på siffror och statistik, det är inte säkert att hingsten med högsta bruksprovspoängen är den bästa för just mitt sto!
Man bör också ringa hingstägaren och fråga denne om hur hingsten är i temperamentet, hur ridbarheten är och hur den i stallet mm. Hur hög dräktighetsprocenten är, är också en viktig fråga. Sen får man tro på att hingstägaren talar sanning!
Idag finns också möjligheten att se hingstarna på youtube där man ser dom "live" vilket är jättebra. Det finns också alla hingstvisningar att åka på och se alla vackra hingstar.
Tror jag på mitt sto och är mitt sto är lämpligt som avelssto? Har hon de rätta kvaliteterna? Vad har hon gjort tidigare, har hon tävlingsresultat mm? Är mitt sto lång i ryggen försöker jag hitta hingstar som är korta i ryggen, är hon svag i sin galopp så väljer jag hingstar med bra galopp.
Egna tävlingsresultat och bra ridbarhet är ett måste tycker jag, både på sto och hingst samt ett gott exteriör. Vill jag föda upp en tävlingsindivid eller en "ridkompis"?
Jag vill försöka få en individ med lätta rörelser, gott exteriör som är samarbetsvillig vid hantering och ridning. Kan den sen hoppa så är det bra. Idag skulle jag nog till mitt dressyrsto använda en hingst som har god elasticitet med lätta rörelser. Jag skulle också tänka på om jag har ett litet sto att använda en större hingst som tidigare lämnat stora avkommor. En relativt ny godkänd hingst vet man ju inte hur det lämnar. Men det är spännande att använda en ny hingst!
Sen kan man höra med vänner och bekanta som är insatta i aveln om vad de tycker om vissa hingstar. Där kan man få mycket information.
Till vårt sto Holly skulle jag idag välja en större nf-hingst som är lite frammåt med bra ridbarhet! Holly själv är inte korrekt därför vore det viktigt att välja en hingst som är korrekt.
Till Wilma som är frammåt i sättet skulle jag nog välja en lugnare hingst för att inte få en avkomma med alldeles för mycket energi.
När man sedan har valt och fått sitt sto betäckt eller inseminerat och man har sådan tur att det sedan kommer ut ett välskapt föl så tycker man vad man än har valt, att det är den finaste som finns och man vill för alltid behålla den även om det inte var meningen från början!
Vi har haft förmånen att få 9 st halvblodsföl här och 2 st new forestföl här! En härlig känsla när man tänker på det. Vårt halvblodssto blev ELIT-premierad 2005!
Lycka till med ert hingstval!
:)Marie
Jag lät mamma skriva inlägget om val om hingstar. Det är hennes starka sida, det märks på avkommorna. Hon har fött upp halvblod som tävlat Svår hoppning, MSV dressyr, blivit ELIT premierad...

Har ni några frågor så är det bara att kommentera!
Tyck även gärna till om inlägget.
funny things
Lite småkul info om mig...
* Jag har väldigt svårt att sova om jag inte pussar godnatt på Musse och säger att jag älskar honom mest i hela världen.
* Jag bits ibland.
* Mitt favoritgodis är klubbor, chokladkakor och blårosa nappar...
* Ridkläder är det bekvämaste jag vet.
* Jag är rädd för fiskar och fåglar. (Tillägg av Pontus: Du är rädd för det mesta.).
* Jag inbillar mig att det finns andar i huset som vill mörda mig om jag har kollat på skräckfilmer, ibland räcker det med Ghost Whisperer och Det okända för att jag inte ska våga vara hemma själv. 
Ikväll laddar jag inför ett inlägg om val av hingst till sitt avelssto osv., vad vi tänkte på när vi valde hingstar till Santana.
Även ett inlägg om ..... ;)
i wanna be extreme





Det är inte klokt hur många olika stigbyglar som finns. Allt från traditionella till extrema. De jag kan tänka mig som finns på bilderna är Sprenger. De är stilrena och bidrar till bättre nedtrampad häl = stabilare sits och det skonsammar knäna.
Vad är egentligen Soft' Up? Vad gör de?
give a pose
Han var pigg men kontrollerbar. Han fick ha Cherrys tredelade bett som variation som han gick och bet tag i så det använder jag aldrig på honom igen.
Det blev tyvärr ingen bildbomb eftersom mamma var tvungen att åka till jobbet igen men i helgen så kan jag lova en bildbomb.
DAGENS OUTFIT.

Sadel: Prestige Golden Star
Schabrak: Hööks
Fleecetäcke: Sjöhagen (Hade det över benen sen, mysigt och varmt!).

Träns: Globus lackat
Fast det ser konstigt ut, den lackade delen blev immig när vi kom in. Plus att snokremmen var inne i huset så fick rida utan.

Mule. Super go att pussa på!
Jag tror det är första gången jag skriver ett "dagens outfit" inlägg. Jag får se om det uppskattas av er läsare eller inte och eventuellt fortsätta med det.
only fooling myself
Jag är alldeles för snäll.
Jag ska fixa i ordning Musse alldeles snart och försöka få mamma att fotografera efter att hon ätit sin lunch. Jag tar det nya schabraket, lindor och det lackade tränset. Då kommer han känna sig riktigt snygg! Eventuellt blir det alltså en bildbom sen ;)

You make me happy ♥
Röda eller blåa lindor?
you're my whole world
Han har varit nära på att vara igång i alla gångarter flera gånger men varje gång har det slutat med att han vilat för länge och allt måste börjas om i skritt igen. Jag vet inte om det är mina tankar om att kotledsinflammationen ska komma tillbaka som gör att jag går väldigt försiktigt fram eller om det är brist på ork. Cherry kräver trots allt väldigt mycket krafter när man rider henne.
Jag blir så frustrerad på mig själv! Jag vill inget hellre än att han ska vara igång, att vi ska kunna ut och busa i snön, dressyrträna... men han är fortfarande inte igång.
Jag säger varje gång jag får sånna här tänk "nu ska han banne mig igång igen!" men det blir aldrig så. Jag blir så trött på mig själv! Nu ska jag igång och skritta igen och nu ska det vara sista gången jag börjar om från början. Ni får gärna peppa mig om photoshoots med mig och Musse, då blir jag så illa tvungen att rida honom.
Jag ska även försöka få upp Julia hit någon dag så hon får prova på honom, då kan vi rida tillsammans så fort hon kan/vill så underlättar det för mig.

Om du bara visste hur mycket jag saknar oss! ♥
Jag får f*n ta och ge mig. Han vill så gärna ridas, jag får sluta tänka på mig själv och vad jag orkar med. Musse är mitt liv, och jag har lovat honom att göra allt för honom. Löften är till för att hållas.
Nu ska han igång!
like a G6

Fast istället för GHS så åker vi förhoppningsvis till Falsterbo som är personliga favoriten. Samt New Forest SM - det allra bästa som jag ser fram emot!
Handla gärna en massa fina saker åt mig... vilka är det som åker?
my life is compleate
Vi har ett stall med tre stora boxar. Det är ett väldigt mysigt och "hemtrevligt" stall om jag får säga det själv, man får verkligen stallkänslan där. Sen har vi ännu ett stall som kallas för ponnystallet. Det har två boxar, normalstora enligt mig. Det är inte alls lika fint, klarblåa väggar och en vägg som inte är vit utan träfärgad, men det duger gott och väl!
Hagar har vi en egen. Vi tycker den är liten men de flesta som hälsar på kallar den stor. Vi hyr hagar på andra sidan som är stora och fina, en med träd i och en utan. Vi lånar även en mindre sommarhage och en stor sommarhage.
Vi har en plätt full med småträd som en gång skulle göras till paddock. När de kom med sand så var den full av stenar och därav gick inte underlaget att rida på, så det blev ingen paddock. Nu har allt växt igen.
Jag skulle gärna försöka göra en paddock där, tyvärr finns inte pengarna. Det som behövs är att få bort träden och fixa underlaget. Paddocken skulle bli supermysig med underbar "utsikt". Det är en dröm jag har.
Vi har många bra ridvägar utomhus, extremt många. Man väljer själv om man vill rida på grus eller i underbara skogar. Det jag saknar är mer och bättre klätterbackar men det finns ett par åtminstone. Det finns inget jag saknar förutom en bredare stig (tänk eljusspår) att galoppera på - men man kan inte få allt.
Jag har ett gärde som jag kan rida på och där brukar jag träna intervall och markarbete. Jag har alltså ingen paddock eller ridhus att rida i vilket jag nästan tycker är bra för annars blir det lätt att man rider där för mycket.





Jag har det nog rätt bra ändå. Jag har det riktigt bra. Det enda som fattas inom hästarna är en paddock. Sen är alla mina drömmar uppfyllda.
i hate goodbyes
Vilken tur jag har som har en dressyrponny och en allroundponny som är talangfull i båda.


Fast hoppning är riktigt kul det med ;)
it's a little to late
För det första blir vi nertryckta av läsare som ska peka ut minsta lilla fel man gör. Det händer alla bloggare någon gång men varför? Det är klart att man kan säga vad som kan förbättras men man behöver inte säga det på ett dumt och nertryckande sätt.
För det andra har vi extra mycket uppmärksamhet på oss under tävlingar. Det är allt från nyfikna blickar till kamerablixtrar som riktas mot oss. Klart det är kul med uppmärksamhet men det blir lite mycket ibland och det gör en lätt extra nervös och sätter en "prestations press" på en för annars får man nerhackande kommentaren på bloggen för att man inte blev placerad.
Likaså har skvallerbloggar börjat ploppa upp i bloggvärlden som får in skvaller som ibland är allt annat än sant. Osanningar om sig själv helt enkelt.
Läste ett inlägg på en skvallerblogg om Linn Olsson (www.teamsl.blogg.se) där bloggaren lagt upp Linns resultat på sin blogg. På denna tävlingen gick det inte alls bra för Linn och bloggaren var allmänt dum pga. att hon kom bland de sista. Det är inte klokt, det kan faktiskt inte alltid gå bra, och bara för att vi bloggar så blir vi nertryckta av dåliga resultat.
En skvallerblogg skrev även om en bloggare som hade börjat gråta efter en dålig ritt och skrev en hel del riktigt dumma saker om det.
Kort sagt så får vi stå ut med elaka kommentarer som verkligen försöker trycka ner en mot botten och känna sig superkass. Vi har även en prestationsångest på oss för om en tävling inte går bra så blir vi "kan inte rida" markerade. Vi får inte heller gråta efter en dålig start. Likaså får vi läsa osanna saker om oss som absolut inte stämmer men som andra tror på och trycker ner en för det.
Det är j*vligt mycket vi får stå ut med kort sagt. Varför utsätter vi oss för det, varför gör ni så mot oss?
Tur som f*n att det finns riktigt bra läsare som peppar upp en när allt känns omöjligt. Sånna människor borde hyllas mycket mer.
Vi måste leva upp till en pefektion som alltid vinner klasser, alltid är glad, alltid...., är det tacket för att vi delar med oss av våra liv och tankar?
Ingen får ta åt sig, det är "bara" almänna tankar.

my valentine
Kom hem med ett Hansbo dressyrschabrak, det på bilden nedanför. Det är mörkare i verkligheten. Köpte även ett par matchande fleecelindor. Det bästa är att man kan ha både blåa och röda lindor till.

Jag är schabrak beroende. Förra gången kom jag hem med ett Hansbo vitt dressyrschabrak med blågul passpoal...
please understand
Mot ett hemligt "möte"....
Findus ♥
breathless
Träningen gick bra. Britt fick rida hela lektionen för att känna på henne och hon tyckte hon hade blivit jättefin och att det var en stor skillnad. Hon skulle dock önska att halsen kunde längas ut mer (och då automatiskt kommer steget bli längre, är lite trippigt nu) och det är det jag strävar efter - låg form. Hon är inte musklad för att bli upplockad i LA form.
Cherry skötte sig ganska bra, stannade och vägrade gå framåt ett par gånger när det blev för krävande men det "är acceptabelt" då hon brukar få ta det lite lugnare. Galoppen kunde hon gå någorlunda kort i.
Jag har börjat kika på dressyrtävlingar. Det är bara galoppfattningarna som behöver bli bättre sen är hon på god väg in i placeringar i LC/påbörjad LB.
Jag glömde självklart filmkameran... stigläder+stigbyglar...., som tur är var Karro där nere och räddade mig genom att låna ut sina. Vad vore virrpannan (jag) utan Karro? ;)
Jag skjuter upp det roliga inlägget till imorgon för jag är supertrött nu.
i'm crazy about you


Nästa inköpet kanske? ;)
let me love you like a psyko

Startlista inför lördag.
Jag är nog faktiskt nervös/pirrig. Det går bra om jag får fram henne på framridningen, i Katrineholm blev allt så stressat och jag han aldrig riktigt göra något fullt ut, pga. att de ändrade mig från sista start i klassen till start nummer 3.
i wanna go home

now or never
still dreaming
Pannband är en riktigt bra och nödvändig pryl. Ett snyggt pannband kan hur lätt som helst piffa upp ett vanligt och tråkigt träns. Det allra finaste jag har är ett swarovskipannband som jag använder till dressyrtränset.
Det här pannbandet står på inköpslistan. Det är supersnyggt! Det ska användas till mitt lackade dressyrträns.
Enligt mig är böjda pannband snyggast. Raka ser så stelt ut och v-ringade passar inte alla hästar. Ett böjt faller på plats mjukt och snyggt.
love of my life


Ängsbackens Cocopop.
blamed herself

Oktober/november 2010.
Vilken skillnad det har blivit på henne. Framför allt har hon ändrat sig i kroppen, längt ut halsen och kortat sig i ryggen/kommit ihop mer. Hon har även smalnat om magen ;)
Det kommer bli så j*vla bra med Cherry när vi väl har lärt känna varandra.
Ser ni någon skillnad?
false pretense
Kungen är tillbaka och gästbloggar :PppPp
Vaknade idag 5 i elva av telefonen efter att ha varit borta hos Jim och chillat lite igår kväll/natt ;p Har legat i sängen hela dagen och plockat lite med webbdesign och photoshop framför urusla tv serier :p finns inget bra på tv under dagarna :/
Senare på eftermiddagen så började allt roliga när jag åkte till älsklingen :D Hjälpte till och göra mat mm ute i stallet ;p Är inte så bra på hästsaker menmen :p Nu ligger jag i hennes säng och skriver inlägget medan hon halv sover på min axel och tittar på "Secret life of American teenager" :D
Over and out! :D:D
//Pontus "Elitemedflit" KUNGEN Tillqvist
complainments
Något jag fick se idag var hemska ponnymammor/pappor. Föräldrar som är resultatberoende.
Det var flera som skrek "räta upp dig, driv, en gång till, sparka, osv." - det är en tävling ingen j*vla träning utan ryttaren ska rida själv utan några kommentarer. Självklart var det flera som menade väl och "peppade" sitt barn istället för att ryta åt den och bli förbannad om den inte lyckades göra rätt.
Jag tycker riktigt synd om en del barn som får en sån press på sig av sina föräldrar. Det var en som fick skäll över att hästen rev med en kommentar "kunde du inte ha lyft upp framdelen unge?!". Stackars barn, att inte föräldrarna inser att barnen tillslut kommer sluta pga. av att det blir för mycket?
Jag är väldigt tacksam för att jag har en mamma som tycker det kan vara superbra även fast jag vägrar ut mig. Det ska vara roligt att rida/tävla utan att ha en prestationsångest pga. sina föräldrar.

Gammal bild. -09.
all the time
Är hemma runt tre så det blir tyvärr ingen uppdatering tills dess om jag inte kan få någon att gästblogga eller skriva inlägg. Ös gärna på med önskeinlägg nu under dagen så får ni fullspäckad uppdatering ikväll!

change size
En del träns de har är riktigt, riktigt snygga. Självklart finns de bara från Cob och uppåt och Wilma har storlek Ponny.


Fy vad sur jag blir! Och de som finns i storlek ponny är "inget att ha", inget som faller mig i smaken åtminstone. Det gäller att hitta ett snyggt träns så fort som möjligt åt henne innan det är dags att börja rida.
Affärerna måste inse att alla som har storlek ponny på träns inte vill ha rosa detaljer på träns osv..
the whole city

MUMS! De här BR schabraken skulle jag inte tacka nej till. Tänk med matchande lindor... grymt snyggt!
Förhoppningsvis finns de i Falsterbo i sommar.
waiting outside the lines
En inpassad sadel för just en hästindivid kostar, som de flesta vet, riktigt mycket. Skulle nog sätta 10.000kr som lägst fast sen väljer man själv om man vill ha en billigare variant eller en dyrare märkessadel av utmärkt kvalité. Många avstår tyvärr från detta pga. kostnaderna. Jag tycker det är "lite" konstigt då det är billigare att köpa en välinpassad sadel än en ny häst (pga. sadeln man köpte inte passade och förstörde hästens rygg m.m) för minst 30.000. De flesta köper hellre en sadel som ligger bra med padd som då kostar mindre. En padd kan rädda mycket men oftast blir det inte bra fullt ut. En padd gör oftast att sadeln inte ligger ordentligt på ryggen och belastar då fel vilket leder till skador och ömma ryggar.

Jag har en kilpadd (högre bak - höjer upp sadeln bak) för utan den ligger sadeln i bakåtvikt. Jag var tvungen att ha den även när Musse hade fullt med ryggmuskler, jag tror den sadeln är mer för hästar med rak rygg.
Kilpadden använder jag även under hoppsadeln till Cherry. När vi provade den i oktober när hon kom så låg den extremt mycket i bakåtvikt men låg bra med padden. Nu när jag la på sadeln för ett par dagar sen utan padd så visade det sig att hon ökat på ryggmusklerna för hon bar upp sadeln mycket bättre. Jag skulle nog kunna rida utan padd men jag vågar inte riktigt.

Det störande med padden är att den inte ligger still. Den är hal. Ibland när jag sitter av så ser jag att padden bara ligger under halva sadeln och belastar då ryggen fel. Har lärt mig att kika med jämna mellanrum hur padden ligger nu.
Jag skulle gärna slippa ha padd under sadeln och köpa en inpassad sadel till båda grenarna men pengarna finns inte. Det funkar bra med padd men det kan inte vara en långvarig lösning. Men hellre det än en sadel som ligger i bakåtvikt/framåtvikt och är för smal/bred.
Jag anser att man ska ha en anpassad sadel men alla har inte den möjligheten och då är som sagt paddar mycket bra!
Vad säger ni, köpa en inpassad sadel eller en ny häst pga. skadorna som den opassande sadeln gett? Hur viktigt är det egentligen att ha en passande sadel?
pack up



Allra mest vill jag ha Scapa eller J.Van D.
Scapa har en utmärkt passform till min sadel och är av mycket bra kvalité och bra "tjocklek" på schabraket. J. Van D. är snyggt med en lite diskretare röd med en snygg logga. Stör mig tyvärr på den inbyggda padden.
JW är snyggt men det känns som det är en för stark röd, ska kika närmare på det nästa gång jag åker in till Till Häst.
Någon läsare som vet var man kan köpa J. Van D. och hur mycket det kostar?
feeling lonley
Det är Olivia Weslien på Lester som startar. Det ska bli spännande att se! Kommer tyvärr inte på nu i skrivande stund vad de hade för problem...

what a party
Den som först gissar rätt blir länkad i ett inlägg.

i dream about you all the time
Underbara ponny. Jag älskar dig Cherry ♥
Två filmer från två olika träningar. Den översta är från den senaste då vi hoppade 80cm på den linjen med tre galoppsprång emellan. Fick ett perfekt av Britt där ;)
Andra filmen är från hoppkursen på jullovet där vi hoppade en bana på 60-70cm.
Den galoppen jag hade på första filmen måste jag ha på tävling. Det känns som att det går superfort men det ser ändå rätt lagom ut. Måste tänka på att jag ska känna att det går fort för då går det lagom, haha.
Cherry, underbara ponny.
Bara jag hittar det rätta tänket och hon orkar/vågar/vill gå framåt på tävling så kommer det bli så sjukt bra!
love of my life

Mitt troll. Min stora kärlek. Min vägledare i mörkret. Mitt hjärta. Mitt allt. Min Musse.
Vad vore jag utan dig? Jag skulle aldrig ha klarat mig utan dig vid min sida i livet under den svåra stunden, det hade jag inte.
Tack för att du är just min. Jag älskar dig Musse! ♥
practical
Lindar ni benen på nätterna? Varför? Vad för padd/linda?
Ingen av våra hästar står lindade/med något på benen förutom Musse som står med Vulcan värmeskydd på höger fram och vänster bak som han ska göra tills vintern är slut tack vare sin kotledsinflammation han hade.


put some noise in my ear

Hööks nya lackade träns. Personligen tyckte jag att deras förra var bra mycket snyggare, ett stort plus är att den var en cm bredare vilket passar bättre i dressyren. Jag gillar de inåtvända spännerna men avskyr pannbandet - men det går lätt att byta till ett roligare.
Hiss eller diss på lackat?
so many feelings for you


Meredith Michaels Beerbaum VS. Philippe le Jeune?
Vilken ryttare tycker ni mest om? Stilmässigt och ridmässigt?
Jag föredrar nog Philippe då han de gånger jag sett honom ridit väldigt mjukt, lungt och följsamt. Meredith kan bli lite "övertaggad" ibland - men hennes ridning fungerar då hon får mycket framgångar.
Vilken väljer du?
falling down from heaven
Jag tycker att det är en riktigt kul grej som är en mycket bra miljöträning för den unga hästen. Sedan är det även väldigt kul att se vad andra tycker om sin häst och få råd om hur pass mycket kapacité den har.
En liten fundering kring detta är att vissa hästar som visas och går bra på testerna inte bli något. Den kan ha fått 10 på hoppning men det slutar med att hästen hoppar 1m klasser som fullvuxen. Detta medans andra som kanske inte gick bra slutar med att bli framgångsrika tävlingshästar. Sen är det klart att det "inte går" att avgöra hur pass bra en häst blir vid så ung ålder och så pass outbildad och det är mycket på vägen efter testerna som avgör hästens framgångar. Men om man inte kan ta vara på de bra hästarna, varför har man då testerna? För skojs skull? Jag tycker dock detta tas ganska allvarligt.
Vi ska visa Ängsbackens Cocopop på treårstestet i år. Vi kommer förbereda henne genom att rida henne innan (hon blev riden redan i höst, dock gäller inte detta värsta dressyrridningen där hon går på tygeln och ökar steglängden med stor bogfrihet utan ren motionering och muskelsättning) musklerna och blir därmed finare och mer förberedd i kroppen. Löshoppning måste vi börja med så snart som möjligt för att kunna ta det lugnt och inte höja hindret på en gång utan träna taxering och hinderklokhet.
Hur mycket vi än förbereder henne så behöver det inte gå bra, men hon kan fortfarande bli en framgångsrik tävlingshäst. Och om hon går bra på testet så kanske hon inte kommer tävla högre än LC för det heller.


En ny sak som borde införas i testerna är att dommaren inte borde veta om hästens stam, uppfödare och ägare.
Jag var på ett treårstest en gång då det startade en häst som enligt mig (och flera andra i publiken) blev felbedömd. Uppfödaren var inte vilken som helst och stammen innehöll framgångsrika tävlingshästar från Sverige. Denna hästen gick i korsgalopp mestadels under löshoppningen och den hade inte det där lilla extra, denna blev dock väldigt omtyckt av dommarna även fast det fanns mycket mer talangfulla hästar till start.
Därav anser jag inte att det är nödvändigt att veta stam på hästen för det är inte föräldrarna som bedöms utan hästen som individ. Det vore väldigt intressant att se resultatet från ett test där dommaren inte fick se stammen förens efter testet. Jag tror det skulle bli avslöjande.
Varför ska dommaren se stammen på hästen? Vad är det egentligen som avgör om hur hästen blir bedömd - stammen, uppfödaren, ägaren eller individen?
Enligt mig finns det ingen anledning till att dommaren ska se stammen, vill man bestämt att dommaren ska se det så kan man visa det efter att dommaren gett sin muntliga bedömning och eventuellt satt siffror. Det skulle ge rättvisa.
keep your style
Karlskoga Ridklubb har en dressyrtävling den 6 mars där det är tre anmälda hittils och för att den ska bli av måste 20 stycken anmäla sig - jag är sugen på att åka dit men då behövs som sagt fler anmälningar. Tänkte tipsa er läsare att anmäla er. De har en LB:1 och en LA:1(?).
Flera undrar varför jag rider med röd rosett i svansen. Det är utav den enkla anledningen att om hon får ett studsbollanfall (bockar serier och skjuter rygg, hoppar och far och är allmänt busig) så är det inte mitt fel om någon blir sparkad får då har jag förvarnat. Likaså att ekipage håller lite mer respekt (de mesta i alla fall) vilket är bra då hon lätt känner sig "trängd".
beds are burning
Då får se vad ni läsare tycker om att läsa och ni får komma med önsketema.

Jag tycker att det är värt et försök åtminstone. Har ni synpunkter elller förslag på tema så får ni gärna kommentera.
forgetting
Jag tänkte börja att göra en utvärdering av klubbarna jag tävlar på. Först ut är...
Katrineholms Ryttarförening
Anmälning: Sekretariatet fungerade lätt och smidigt. De hade dock problem med att skriva ut startlistor (som de i proppen utlovat att ha på plats) och man fick skriva upp för hand.
Parkering: En total isgata men de hade sandat ordentligt.
Framridning: Ridtält. Bra underlag men de borde ha fixat bort snön från paddocken så man hade kunnat skritta där.
Tävlingsbanan: Superunderlag!
Övrigt: En klubb med potencial, saknas lite mer ordning och reda. Förra året blev jag placerad som nr. 6 (sista placerad) men i resultatet stod det att jag var första utanför placering. Vi ringde och sa till att jag och Emelie räknat ner och att speakern sa att jag blev sista placerad men de lyssnade inte.
Nu var det krångel med startlistor. På den prel. startlistan startade jag sist och i den ändrade (som de satte upp när klassen började kl. 9.03 startade jag som nummer 3!
Ridtältet skulle de ha ner snön från taket innan man fick rida in där - bra att tänka på säkerheten men det skulle ha gjorts antingen på kvällen innan eller innan tävlingsekipagen kom på plats - INTE straxt före start så inte b-ponnyerna hann rida fram ordentligt.
Banan var inte en LD bana, det var "bryta benen svängar" och det fanns inget flyt i banan, och bara en linje som var på båge.
En trevlig anläggning med bra hindermaterial och utmärkt underlag i ridhuset. Med lite mer ordning och reda så kommer det säkert bli en superklubb.
feeling so lonley
Britt Pärsson som jag har ridit för sen sep/okt -07 är något utav en perfektionist. För er som kollade filmen som jag la ut på Musse när vi tränare dressyr förstår vad jag menar. Hon är en sån tränare som har ögon i nacken och ser felen och även en lösning på det hela.
På Cherry som inte är speciellt mycket utbildad så jobbar vi mycket med takten, då brukar jag få höra "takten, takten, takten, takten, takten, takten, takten......" tills jag hittat den. Och på Musse som jag har svårt för att minska brukar det låta "minska, men minska då, miiiiinska". Det är precis så jag vill ha det.
Jag vill ha en tränare som säger felen, gärna lite för mycket så man verkligen får veta vad som behöver förbättras. Hellre det än en tränare som säger "jättebra" fast det inte är ett dugg bra, då anser jag att man inte lär sig något. När Britt säger perfekt - då är det perfekt, det är inte jättebra utan det är perfekt. Jag har fått höra flertal perfekt och det är mycket mer värt än att höra det jämt och ständigt.
Jag får kämparglöd av att vilja ha beröm, och för att få beröm måste jag rida korrekt.
På Musse är hon mer åt säga alla fel hållet, och på Cherry är hon mer att hon inte säger alls lika mycket fel - det kan dock bero på att Musse är mer krävande = mer fel, och Cherry är mer lättriden vilket kan resultera i att det är mer positivt än negativt.

Britt och Musse.
Klart det blir jobbigt ibland men det är den rätta vägen för mig. Kommer jag komma någonstans i ridningen så är det tack vare Britt, henne lär jag mig att rida av.
Britt är den rätta tränaren för mig, så är det bara. Vad jag kommer göra när hon slutar hålla i lektioner vågar jag inte ens tänka på.
Vilken sorts av tränare vill ni ha? En som säger alla fel eller som ger en massa "onödigt" beröm?
start a fire

Jag tycker riktigt mycket om dessa ridbyxor, snygg färg och snygg dekal på fickan. Synd att de inte finns i helskodda.
Finns att köpa här.
where are you
Inomhus blir det lite mer begränsat och man har inte riktigt samma möjligheter att gasa på efter hindret för att sedan ta upp inför nästa hinder. Jag tror att det finns viss logik i det hela då hon på små framridningar/framhoppningar inte vågar/vill gå framåt. Det är trots det som fattas, framåtbjudningen. Jag skulle kunna sätta på sporrar som förstärkning men tycker det är ytterst onödigt då hon egentligen inte behöver det, det är snarare jag som måste tänka mer på att få fram henne ordentligt och inte låta henne gå i hennes bekvämlighetstempo. Igår när jag drev som kom tjurighetssvansen på en gång.
Mest handlar det om rutin. Nu ska vi ut och busa ordentligt och stärka galoppen i turer i snön. Det kommer bli bra, det är så pass lite som fattas.

Vi har redan utvecklats enormt mycket.
Det där med att försöka att inte fästa mig för mycket i henne för att kunna lämna tillbaka henne utan att gråta ihjäl mig har inte lyckas speciellt bra.... hon är min lilla prinsessa ♥
you're still with me in my dreams
Som det ser ut så kommer det bli ett Div. III lag i dressyr för ponny i vår. Förhoppningsvis ett Div. II lag till hösten. Cherry får gå Div. III och Musse Div. II (om allt går som planerat). Det som togs upp verkar mycket lovande om det blir genomfört och förhoppningsvis kommer vi få mer aktiviteter i klubben vilket uppskattas!
Jag har planerat att eventuellt starta en dressyrtävling på hemmaplan den 26(?) mars, en LC:2 2008.

LC dressyr borde vi klara ;) Min prinsessa är så duktig så ♥
Känner ingen blogglust idag. Kommer tillbaka med flera inlägg imorgon!
Fjordyy Gästbloggar




love more

here without you
i try to belive
Dressyrträning för Britt Pärsson den 16/4-10.
Vilken skillnad det är på Cherry och Musse, Musse måste man rida varje j*vla steg och han är inte direkt sammarbetsvillig, men när han släpper till - då är han bra fin.
Jag saknar min hjärteponny ♥
Har lärt mig lite sen dess, där såg det ut att vara lite väl mycket tygelridning.
the sky is brighter
Som ni ser efter hinder nr. 5 så tar jag en "ridpaus" för att torka mig om näsan (inte så mysigt att få snor i munnen) och hittade aldrig tillbaka till ridning. Mot 7an hade jag inga ben överhuvudtaget utan jag ser nu att det var åka hästridning. Sen kunde hon ha hoppat om hon hade svarat framåt men hon var helt död på den linjen.
Hon var okoncentrerad och "letade" efter de andra hästarna vilket bidrog till inte så mycket fokus framåt på henne tror jag. Jag fortsätter rida med huva som kanske kan få henne på andra tankar istället för att lyssna efter de andra.
Språnget på trean var så jävla... häftigt.
Hur som helst så hade hon bromsen i lite hela tiden idag förutom på ettan och trean. Nästa gång får jag tänka på det helt enkelt.
Jag är nöjd iallafall! Vi känner trots inte varandra speciellt väl i hoppningen. Men det var helt klart mitt fel mot 7an!
Lokal tävling hos Katrineholms RF. Cherry IV - 0,80m.
Gick bara att skritta utomhus och in i ridtältet fick man komma in när det var ca. 5 ryttare innan sig som skulle starta. Alltså blev det en väldigt kort och stressad framridning.
Tävlingsbanan
Fick gå i collektingring medans det var två ekipage på banan, och där gick det inte att trava enligt mig.
Hon tog galoppfattningen väldigt fint och bjöd på som satan mot första. Andra hindret blev omtramp och tredje blev ett supersprång. Fyran var helt okej och femman blev omtramp. På transportsträckan mellan hinder 5 och 6 stannade jag upp (inte bokstavligt talat) för att torka mig om näsan och tappade fokus. Kom bra in på hinder nummer 6 men bågen till sjuan gick inte alls. Den var väldigt trång på något sätt. Hon stannade och hade inte tillräckligt mycket kraft för att hoppa iallafall. Hon stannade även andra och tredje gången, hon tappade mer och mer framåtbjudning och då går det inte.
Jag är riktigt nöjd, supernöjd faktiskt. Jag är inte ens besviken på att vi blev uteslutna, även fast vi hade varit en "klockren" 0a annars. Detta är våran inlärningstid och jag är inte van med en häst som hoppar lika mycket som hon och hon måste bjuda även fast hon blir trött. Jag hittar mer positiva saker om ritten än negativt. Hon har inte heller alls mycket erfarenhet och var allmänt okoncentrerad och gick och skrek efter de andra hästarna jämt och ständigt, har aldrig sett det beteendet på henne förut.
Hon hade riktigt bra språng på vissa hinder, hon hoppar verkligen med ryggen när hon anstränger sig. Det kommer bli en kanonponny när hon lär sig att gå fram även fast hon är trött och ha ett jämnt tempo.

Bilder kommer senare.
my thumb is short

Tävling i Katrineholm.
Film och bilder kommer såfort jag kommer hem, ni lär märka det.
Håll tummarna.
lay down in a bed of fire

Jag är totalkär i schabraket. Färgen, passformen - allt. Synd bara att det är en inbyggd pad - alla sadlar behöver inte det och då förstör det bara då sadeln inte ligger ordentligt på hästen.
HISS. Vet dock inte var det finns att köpa och hur mycket det kostar...
feel free to ask
Därför hade jag tänkt ha en liten bloggtävling. Den som hittar det mest tilltalande tränset vinner en gästbloggning samt en bildlänk som visas i menyn under en vecka.
* Tränset ska vara svart.
* Ska finnas i storlek cob.
* Silverdetaljer (spännen och dylikt).
* Priset ska ligga under 1000 lappen.
* Ska finnas/säljas i Sverige.
Detta är ett träns med pullarnosgrimma:

Skicka in länken till sidan där jag kan se bild och information om tränset i en kommentar under detta inlägget.
Lycka till!
it's raining man


Ibland är man nästan för ambitiös....
Såhär såg jag och Cherry ut efter gårdagens ridtur. Vinterridstövlar, fleeceridbyxor, mammas gamla tävlingshjälm (vägrar förstöra min JW!), utsläppt hår (HAHA) för att undvika öroninflammation som jag så lätt får.
Cherry måste tycka att jag är helknäpp som ger mig ut i det vädret. Snön vi har på oss är inte så farligt, på hemvägen var hon knäpp och då ramlade den mesta snön av.
Smaka på den ni, ni som ridhuset så fort ni hört att det ska regna tre droppar.
Fast jag erkänner, det vore skönt med ett ridhus ibland.
spring times

Vårnyheter från Eskadron.
Själv är jag störtförtjust i det lila, det är ganska ovanligt bland hästutrustning. Cherry skulle nog passa riktigt bra i det. Royal-Navy serien känns inte riktigt så passande till våren men det är helt klart snygga grejer!
Hittade bilden hos; http://sheisnea.blogg.se
Lila dressyrschabrak och matchande lindor kommer det nog bli. Eventuellt gult dressyrschabrak och lindor till Musse, han passar riktigt bra i gult.
Vilken kollektion föll er mest i smaken?
get out of my life
Hade länge suttit och fixat med bakgrunden, visste inte om jag verkligen ville ha tvåfärgad bakgrund men efter Pontus tyckande så blev det så. Bakgrunden blev klar redan förra veckan, headern igår.

Jag får ofta in frågor om jag kan göra designer åt andra. Det kan jag göra om personen har bra bilder (det avgör jag!) och om det finns tillräckligt mycket bilder att arbeta med. I utbyte mot att jag gör en design så kodar jag in en bildlänk till min blogg.
En sak som ni inte behöver fråga - jag gör inte designer som är snarlikna mina. Det är för det första inte kul för mig och blir tråkigt i längden. Ni får även acceptera att jag har ett ganska upptaget liv och inte hinner göra en design på en dag. Ibland kan det ta upp till veckor - men ni får den gratis så det borde ni kunna acceptera.
De som är intresserade får kommentera inlägget.
Skriv gärna var jag kan hitta bilder som jag kan kolla på och om du har några önskemål.
keeping my baby
Innan utetävlingarna börjar så önskar jag ha fått ihop en komplett outfit till det pistagefärgade Scapa schabraket. Jag kan inte bestämma mig om vad som blir för mycket. Det kanske räcker med schabraket och ett par limegröna boots? Skulle allt bra gärna vilja ha ett swarovkipannband med gröna stenar också.

Det känns som det är percis lagom mycket matchning. Stilrent men samtidigt en färgklick.
life is short
En sak som jag verkligen ogillar med tävling är framridningen. Ofta tar funktionärerna in för mycket ekipage så att framridningen blir alldeles för rörigt. Det enda man kan tänka på då är att inte rida på någon annan och att ha koll på när man har chans att rida en skänkelvikning utan att någon anna rider in i en.
Jag tycker det ska finnas en gräns på hur många ekipage det får vara på framridningen för att underlätta så att de startande kan få en ordentlig framridning.
På tävlingen i ÖFK så ansåg jag att det var för mycket ekipage på framridningen. Jag hade knappt ingen chans att mjuka henne utan fick ta de få chanserna jag fick till att få fram henne. Jag är glad att det inte var dressyrträning. När jag försökte på att göra serpentiner så trodde de andra att jag skulle byta varv och "red ivägen" i nästa båge. Jag klandrar dom inte för det då jag säkert förstörde några övningar för de andra.
Jag tycker dock detta är en väldigt viktig sak då det är viktigt att hästen får mjuka hela sin kropp och inte bara trava på ett rakt spår.
Det här händer inte på alla framridningar, vissa har bättre ordning än andra. Det bästa vore att ha ett "maxantal" inne på framridningen för att göra det så rättvist för alla. Vissa på framridning är "Jag tar all plats, flytta på dig annars rider jag på dig" medans andra är "oj, kanske bäst att jag bromsar. nästa ekipage är 20m längre bort, jag borde kanske stå kvar och låta henne rida förbi..". Kort sagt så finns det ofta två grupper, den gruppen som vågar ta för sig och den gruppen som håller sig undan. Den sistnämna gruppen ska ha precis samma möjligheter som de i den andra gruppen. Klart att den personen behöver öka sitt självförtroende men det händer inte på bara några minuter.
Cherry blev inte ordentligt mjukad på förra tävlingen pga. den röriga framridningen, tror det var en stor del som bidrog att hon tog fel galopp då hon inte var tillräckligt mjukad i sidorna. Jag ska tänka på att ta för mig mer på lördag.
Bidra gärna med era tankar kring det hela.
you are always on my mind
Jag tycker det här är ett mycket intressant ämne. När Musse stannar så gör jag för det mesta ingenting utan rider an mot hindret ännu en gång och denna gången ännu mer bestämt. Stannar han då igen så får han ett rapp på bogen som inte är för löst och inte för hårt, detta för att markera att det inte är okej att stanna.
Cherry har aldrig stannat på ett hinder, första hoppträningen kom "gamla Cherry" tillbaka och hon la i bromsen - straxt före hindret blev det halt, hur mycket jag än drev. Då löste jag det hela genom att ta en "racergalopp" runt fyrkantsspåret där jag ökade på långsidorna, detta för att få fram henne på bettet och då hoppade hon utan problem.
Allt för ofta ser jag ryttare som klappar sina hästar när de stannar. Det är nästan som att säga "åh vad du var duktig lilla ponny som stannade, gör om det fler gånger!". Självklart finns det undantag där det faktiskt var bra att hästen stanna, till exempel om man kommer riktigt fel på ett högt hinder, men jag ser fortfarande inte varför man ska berömma. Då är det bättre att inte göra någonting. Många av de jag sett som klappat sina hästar när de stannar har efter en tid skapat en ponny som stannar flera gånger under en runda och kan inte förstå varför.
Är ponnyn stressad utav att den stannade, klappa den inte utan prata med den med en lugn röst. Det är inte beröm utan mer lugnande - precis vad ponnyn behöver.

Musse vägrar på ett hinder i Wittvång. Han bjöd in i sista galoppsprånget där han till sist stannade, helt oväntat. Andra gången red jag på mycket bestämt och han stannade ännu en gång, denna gång fick han ett rapp och trots det stannade han. Det visade sig att han hade kotledsinflammation - självklart att han inte vill hoppa när han får ont av det.
Vad säger ni, klappa, göra ingenting eller slå hästen när den vägrar på hinder?
everything is moving away to fast
HISS eller DISS? Duger den tillsvidare eller ska jag byta så snabbt som möjligt - eller ha den kvar?

we're a team
Den som först gissar färgerna på bakgrunden blir länkad i ett inlägg.

guess what i just did
Igår tillexempel när jag och mamma skulle rida så stod Musse i sin box och Cherry på stallgången, mamma pratade i telefonen så jag började att sadla henne, då började Musse springa i sin box och gnägga för att söka uppmärksamhet. Då fick jag gå och prata med honom lite och då började Cherry hoppa och fara på stallgången... då fick jag gå till henne och då började Musse igen, jag tänkte sadla honom då och skulle börja ta av täcket. Gissa vad han gör då? Jo han vände rumpan åt mig och sparkade (jag stod i dörröppningen och han sparkade mot boxväggen). Han gjorde klart för mig att han hatade mig mest i hela världen för den stunden när jag gjorde i ordning henne först. Till slut efter en massa fina ord till honom och pussar så förstod han att jag älskade honom och kunde tillåta mig göra i ordning honom, även om han nafsade efter mig då och då.
Under ridturen sen så var de ganska tjuriga mot varandra, åtminstone Musse. Han höll på att tjura så fort hon kom nära honom.

Såhär såg han ut resten av dagen. Allmänt tjurig.
Han är speciell min älskade ponny, men jag älskar honom precis för den han är. ♥.
i'm to big for her

Nu när jag tänker efter så är jag nog inte så stor på Wilma. Jag hade väldigt långa läder på bilden vilket ger ett långt intryck. När hon får mer muskler och bygger upp en bättre överlinje - då kanske jag till och med kan tävla henne?
Hon är trots allt 138cm och jag är 164cm. Det ska nog gå.
Jag längtar till våren då vi kan börja med unghästarna igen. Wilma ska på treårstest och båda ska ridas in fullt ut. Holly ska ut på foder/säljas och Wilma... får vi se vad det blir med.
Vad tycker ni - är jag stor på henne? Alla ögon ser det de andra inte ser...
it's all about the climb
20-årige hingsten Briar 899, pensionerad från tävling men aktiv i aveln, kommer att stå på station i Holland under avelssäsongen 2011.
Detta på grund av stor efterfrågan i Europa, skriver Tullstorp på sin hemsida. Samtidigt meddelar man att 13-årige Okeanos 1097, som har samma far som Briar - Magini - och vars mammor är helsystrar, kommer att satsa på tävlingar med sin ryttare Jan Brink under året. Båda hingstarna finns tillgängliga via fryst sperma.
Källa.

Briar 899.
Jag skulle lätt betäcka med Briar, om Skruttan hade varit ett dressyrsto och om jag haft pengar. Han är magiskt fin och hans avkommor visar mycket kapacité.
Jag tycker dock det är lite tråkigt att han ska till Holland, men det är bra att han får mer internationella avkommor också.
she's so different

Cherry när hon kom. Andra ridturen.
Försa ridturen på Cherry var katastofal. Jag försökte jobba henne på en volt och känna igenom henne. Kort sagt så krökte hon på nacken hur mycket jag än längde tyglarna - utan undertramp. Desto mer jag drev framåt desto saktare gick det. Galoppfattning blev till en halt. Hon var även oerhört stoig!
Jag kan inte uttala mig om hon var så hos föregående ryttare eller om hon testade mig eller inte förstod mitt ridsätt, alla ryttare rider olika.


Cherry i slutet av oktober/början av november (?). Här hade hon börjat söka sig nedåt.
Vi förstod ganska snabbt att hon behövde lite "ponnyridning" (ut och busa i skogen osv. - lite "B-ponny ryttare ridning") för att våga gå framåt. Första uteritten var med Emelie och Hannibal och jag skulle prova trava först men det var under normaltempo, minst sagt. Även här red jag med halvlång tygel så hon skulle förstå att jag inte skulle bromsa henne om hon "sprang" fortare. Så fick jag rida i ett par veckor tills hon tillslut en dag var nästa lite för pigg - vilket jag ser positivt.
Det första jag gjorde var alltså att hitta framåtbjudningen i hästen. Det bästa man kan göra för att hitta den är att ha roligt, låt hästen dra ett bocksprång och få galoppera fort så även den tycker det är härligt att bli riden. Framåtbjudning hittar man inte i ridhus - här är det skogen som gäller, inga staket runt.
När hon tillslut gick framåt riktigt ordentligt, som tog ca. 1,5 månad, så började jag sakta men säkert rida med kontakt med hästens mun. Det vill säga hålla stöd på bettet. I och med att hon bjöd framåt så kom det automatiskt att hon lyssnade framåt för skänkeln. Efter bara ett par ridturer med stöd på bettet och framåtdrivande skänkel så började hon söka sig nedåt. Jag fortsatte självklart att rida ut för att hålla henne glad. Stoigheten försvann även mer och mer.
Sen har jag helt enkelt fortsatt med att få henne söka sig framåt nedåt (men utan tvång om att gå så) för att bygga upp ryggmuskler. Jag har märkt att hon bär upp sadeln mer och mer - det vill säga att ryggmusklerna har utökats.


Cherry innan årsskiftet (?). Hon hade då kunnat börja länga på steget (se övre bilden) och fått bättre undertramp (jämför undre bilden med bilderna högst upp).
Just nu är vi vid den punkten där hon gärna slår en serie bocksprång och har öronen framåt. Hon tycker det är svinkul att vara ute och bli riden. Hon går nästan fram för mycket, men som jag skrev förut så tar jag det positivt. Hon blir allt mer stadigare på tygeln och går allt mer avslappnat. Hon lossar allt mer i sidorna och blir allt mer följsam. Vi jobbar med sidvärtsrörelser och mjukgörande serpentiner. Hon tar nu galoppfattning riktigt, riktigt bra. Hon hoppas, dressyras och rids helt utan sporre - jag tävlar till och med utan sporre.
Cherry är en typisk "Linn häst" nu. Hon har en egen motor (som gärna går på racerfart och hoppar upp i luften....) som gör att man inte behöver sitta och gneta med skänkeln ständigt. Hon går stadigt på tygeln och blir allt lättare att reglera både form och tempo. I hoppningen har hon ett sug mot hinder och är ärlig.

Cherry den 22/1-11. Hon har ändrat sig i kroppen och har ett mer vaket intryck. Jag tycker hon ser glad ut.
Cherry är en fantastiskt ponny som kommer bli bra. Riktigt bra. Om hon fortsätter utvecklas såhär snabbt så vågar jag knappt drömma om var vi är nästa år.
Cherry IV ♥
Vad tycker ni, ser ni någon skillnad?
you raise me up
Har ni någon gång funderat på hur mycket man lägger ner innan/under tävling tills man går in på banan och rider runt banan på ca. 1 min (ibland mer, ibland mindre - dressyr är såklart mer) och sen är det klart. Visserligen är det omhoppning ibland och eventuellt prisutdelning. Men tänk hur pass mycket tid man lägger ner för just de minuterna inne på banan, allt från träning till ridning till framridning. Tänk att bara några få minuter kan få någon att göra så mycket innan.
Dagen före smörjs lädret, bilen packas och hästen badas (när det är väder för det). På tävlingsdagen går man upp tidigt för att äta frukost, göra hästen fin, packa resten av grejerna. På tävlingsplatsen går man banan, startanmäler, rider fram i ca. 30 min och hoppar fram ett par språng. Sen går man in på banan och rider en ritt på just någon/några minuter. Tänk vad mycket man gör för just den stunden. 
Cherry tyckte det var lite lågt att hoppa 80cm, brydde sig knappt om att hoppa ordentligt. Lillflickan ♥
Jag älskar att tävla. Speciellt när det går bra, att få belöning för det jobb man lagt ner. Att ha fått två felfria rundor av två möjliga på Cherry får mig verkligen inse att mitt jobb ger resultat. Fortsätter hon såhär så hoppar vi LB till sommaren utan tvekan. "Min" lilla prinsessa ger mig självförtroende och resultat - medans Musse ger mig kunskap och kämparglöd.
Jag älskar mina ponnyer.
let's fly high
| Klass 1 - Hoppning 0.50-0.80 (Lätt D) bed. A Kategori C + D Avd. A Preliminär | |||
| 17 anmälda | |||
|
|
|||
| Startnr | Ryttare | Häst | |
|---|---|---|---|
| Uppfödare | Härstamning | Hästnr | |
| 1 | julia eklund | Icekann | |
| Skogslottens RF | Höjmarkens Ikaros - Piperswaste D. | 19 | |
| 2 | Alice Sevon | Sherry | |
| Katrineholms RF | Källstorps Curry RNF S- - Dennie RNF S- | 57 | |
| 3 | Ella Berlin | Zoquino-GI | |
| Hageby Ridklubb | Verona´s Bo-Gi RP - okänd | 7 | |
| 4 | Moa Strandberg | Comparettia | |
| Katrineholms RF | 62 | ||
| 5 | Ida Lund | Flandernhof´s heart queen | |
| Trosa RS | 42 | ||
| 6 | Rebecka Brate | Munsboro Sparky | |
| Östra Sörmlands L | Okänd | 15 | |
| 7 | Johanna Berglund | Theo | |
| Östra Sörmlands L | Kentucky - Gento | 6 | |
| 8 | Elise Révai Vognild | Miranda | |
| Katrineholms RF | Balans - Blue Chief | 52 | |
| 1 | Emelie Andersin | Scott | |
| Katrineholms RF | okänd - okänd | 1 | |
| 2 | Frida Viksten | Sun Valley | |
| Hageby Ridklubb | Welcome Sharan - Kaiserjaeger xx | 67 | |
| 3 | Emma Westberg | Hackebackens Wynono | |
| Nyköpings RS | Tyrrestrups Highlight RWD19 - Derwen TennesseeExpress RWD3 | 68 | |
| 4 | Sanna Parkkila | Dark Angel | |
| Katrineholms RF | Okänd | 47 | |
| 5 | Elin Pettersson | Son Of River | |
| Östra Sörmlands L | Prince River xx - Zoy Gun | 49 | |
| 6 | Matilda Andersson | Blitz | |
| Östra Sörmlands L | Piccolo - Okänd | 4 | |
| 7 | Jasmine Lundblad | Blanca | |
| Vingåkers RF | Okänd - Okänd | 43 | |
| 8 | Maja Primdahl | Godiva´s Twist | |
| Katrineholms RF | Ekelunds Gasell RW 54 - Moonbeam XX | 51 | |
| 9 | Linn Forsström | Cherry IV | |
| Kumla Ridklubb | Vernons Veuve Clicquot RNF 149 - Kunta Kinte RNF 86 | 20 | |
|
|
|||
Startlista inför lördagens tävling hos Katrineholms RF. Startar sist, inte speciellt kul i en clear round. Jag funderar på att ta det pistagefärgade Scapat + brun huva (schabraket har brun kant) för en liten färgklick. Huva får hon gå med ett tag till då hon lätt blir spänd.
Satsar på att få henne lugnare denna gång och ha henne ärlig i galoppen.
Någon läsare som bor i närheten och knäpper bilder?
photo is my other name



Jag har bilder från Viby RKS, RKK 30/4 Storhäst, Norrköping Horse Show, Falsterbo Horse Show m.m. som inte ligger uppe på Picasaweb.
Jag funderar faktiskt på att ta upp fotograferingen seriöst igen, numera är det mest mina egna hästar som blir fotograferade. Jag har trots allt fotograferat Flip's Little Sparrow (u. Butterfly Flip) på treårstestet ;)
Jag har en Nikon D60 (digital systemkamera), 18-55mm Nikkor objektiv, Sigma 70-300mm objektiv. Jag är dock riktigt sugen på att byta upp mig till en D90 som även filmar i HD.
Min fotohemsida.
you're out of my life
Jag bjuder påt ;)



Tur man får stopp på ponnyn efter ärevarvet...


En mindre glad Musse ;)

Alla bilder kan inte bli bra helt enkelt...
Det finns mycket mer att se, dock krånglar musen nu så mer får ni se någon annan dag - om ni vill?
fill the hollow with the heart
Jag har suttit och bläddrat igenom boken "Dressyr med Kyra (Kyra Kyrklund)" och fastnade för en liten text.
"Ryttaren ska inte behöva inverka med sina hjälper på hästen hela tiden. Lägg till hjälpen igen först när du märker att hästen har slutat reagera. Man kan jämföra detta med att åka sparkstöttning: när den fått upp farten slutar man sparka och först när farten avtar så sparkar man på igen".
Väldigt många, speciellt ponnyryttare, sitter och hackar med skänkeln hela tiden. På Musse måste jag inverka ofta då han väldigt lätt lägger av motorn och latar sig istället medans på Cherry kan ta väldigt många "drivpauser" då hon har en egen motor. Dock driver jag mycket i galoppen utan flit, dels med sätet och dels med vaderna då jag spänner mig i hennes galopp (den känns snabb att sitta på, och jag är van med lite mer lugn och taktfull galopp). 

Läsvärd bok. Läsvärda tankar. Läsvärda övningar.
so high that i can't reach it
Det är väldigt många som är nyfikna på hur det är att ha 5 egna hästar + en utbildnings/låneponny. Mightiness Mist ("Skruttan") är dock utlånad så henne har vi inte ansvaret för just nu.
Jag älskar att ha så pass mycket hästar. Hästarna är mitt liv. Jag vet inte vad jag skulle ha gjort på dagarna om jag inte hade haft hästarna, suttit och häckat vid datorn eller varit stamgäst hos Pontus, men inget ordentligt intresse. Jag spelade faktiskt fotboll när jag var liten men min första match tillbringades hand i hand springades runt planen med min kompis sjungande - så långt bort från bollen som möjligt. Jag har ett par fotbollsmedaljer men jag hade aldrig något intresse.
Vissa dagar blir det väldigt mycket med hästarna. De som får mest uppmärksamhet är Cherry och Musse då det är de som rids ordentligt. Unghästarna får mer uppmärksamhet på våren/sommaren/hösten då det blir för halt och osäkert att hålla på med de nu (de har inga skor, dvs. inga broddar = snorhalt). Varje kväll är det dock att gå ut i stallet och mocka, fixa foder etc, sen ska två hästar ridas när jag kommer hem från skolan och hästarna ska in på kvällen. Det blir i grund och botten väldigt mycket och vissa dagar orkar jag knappt ut i stallet, då är det tur att jag har en snäll mamma som fixar det allra mesta då.
Vissa dagar tycker jag att det skulle räcka med en eller två hästar. Då skulle stallet bli klart på ca. 15 minuter medans det nu tar mer än en timma. Jag har väldigt svårt för att sälja hästar så två stycken kommer det nog aldrig bli.
Den mesta av min lediga tid tillbringas i stallet. När allt med hästarna är klart så orkar jag inte mer än att slappa framför TV/dator. På detta träffar jag även Pontus. Det fungerar, även fast det blir mycket, det är trots allt såhär jag vill ha det.

Lite udda vinkel... Wilma ser ut som en arab med lång rygg och helt fel exteriör.
Jag älskar mitt liv med hästar. Det gör jag verkligen.
Vad tycker ni, drömmer ni om mer hästar eller tycker ni att det räcker med några få?
so i say thank you for the music
För det andra är jag supersugen på en ny design trots att jag nyligen bytt men jag vet inte vad jag ska ha för färgtema. Jag känner även att jag inte skriver speciellt mycket om hur det är att leva på ett stuteri och tänkte ta tag i det. Dock tror jag inte att speciellt många läsare är intresserade av avel?
Bloggen får mer och mer besökare för varje dag som går, den har börjat nämnas bland skvallerbloggar och jag får mer följare på bloglovin'. Det känns jättekul verkligen.
Har ni förslag på ett lite mer minnesvärt namn, färgtema till nya designen eller önskeinlägg så får ni väldigt gärna kommentera era förslag. Bloggen blir bara roligare om "ni får som ni vill".

Musse lekte Hulken ett tag i sommras ;)
so sweet, so beautiful


BRIAR 899
vs.
TORNESCH 1942


Vilken hingst skulle ni välja?
you must eat more
Vi har i alla år kört på Krafft pellets, det är ett smidigt foder där alla mineraler, vitaminer och dylikt redan är i pelletsen. Då slipper man tillkost (om inte hästen är i behov av mer).
Mirache fick Krafft Groov, Musse har fått Krafft Sport, och unghästarna Krafft Rider. Just nu provar vi dock Granngårdens egengjorda pellets som nyligen kommit ut på marknaden, detta fodret är snarligt med Krafft men är snäppet billigare - praktiskt när man har många hästar.

Musse och Cherry äter Original pellets som kommer till våren/sommaren blandas med Aktiv pellets. Unghästarna äter Avel pellets som vi blöter.
I och med att vitaminer och mineraler är i pelletsen så slipper vi tillkost, dock kommer de få vitaminer snart då pälsfällningen börjar. Till detta har de fri tillgång till salt (de lär sig ransonera det själv). På vintern får de ensilage och på sommaren hö.
Vad ger ni era hästar? Krafft, Hippo, Granngården...?
blame me

Jag har fixat ihop en lite enkel bildlänk. Jag tycker den duger tillsvidare.
Alla som länkar till min blogg får alltså gärna använda den här bildlänken :)
movie time
Filmen från tävlingen igår.
YT är helknasigt så klippet blev hackigt och det ser ut som att hon kryper nära hinder nummer två trots att vi endast hade två omtramp (nr. 5 och 7).
Helt okej debut, måste tänka på att låta henne galoppera fritt mellan hindren och att jag ska stå i lätt sits på transportsträckorna. Också att försöka få henne att slappna av så hon kan vara ärlig i galoppen (inte ta fel galopp/korsgalopp osv.).
a date tomorrow





time to shine



Lokal tävling. 0,80m. Cherry IV - debut.

vampire heart
move along with you

Nu åker vi till tävlingen. Jag är faktiskt nervös och det har jag inte varit på länge när jag tävlat. Det är andra gången jag hoppar riktig bana och första gången jag hoppar flera hinder i rad på 80cm. Cherry kan hoppa och kräver inte lika mycket som Musse så det minskar ner på nervositeten lite.
Jag tar det som en träning helt enkelt och ska försöka hitta tankeförmågan vid start...
Bilder och film (om YT vill sammarbeta) kommer under kvällen!
this is a song
* Jag och Musse gick omkull på en framhoppning -09 hos ÖFK. Underlaget var riktigt halt den gången, trots att det var sommar. Sen dess har jag "fobi" för att hoppa fram där så det ska bli spännande att se hur det går idag...
* Jag fortsatte en gång på fas 2 trots att jag hade 4fel i fas 1, trodde jag var 0:a.
* Var väääääldigt nära på att starta utan att jag fått startsignal, speakern sa i sista sekund att jag inte fått startsignal än.
* Ridit fel väg på en dressyrtävling.

Jag kommer faktiskt inte på några mer. Jag har aldrig ramlat av varken på framridning eller på tävlingsbanan.
Vad är det pinsammaste ni har gjort på tävling/framridning?
trying to forget
Är det helt enkelt så att man inte kan ta sina misstag? Att se det som en lärdom istället för att skylla på någon annan. Hade det hänt mig hade jag tänkt på att rida fram lite extra/ta upp lite mer/se till att hålla ett jämt tempo så att avståndet stämmer. Att ta på mig skulden istället för att lägga den på andra.
Något jag också reagerar på är när man läser på bloggar "vinna en massa rosetter" som enda mål under året. Handlar det om att vinna/bli placerad? Handlar det inte om att lära sig så mycket som möjligt och utvecklas som ryttare? Klart det är kul att bli placerad men att lära sig mycket är mer långvarigt än att få mycket rosetter.

Alltför många ponnyryttare (framförallt) skämmer ut sig på tävling genom att skylla på andra, genom att bli förbannad om någon annan red en sekund snabbare och tog placeringen. Är det på den vägen som vi ryttare är påväg åt så har Sverige snart tappat sin gnista inom ridsporten.
expensive

Det här nosluddet är som gjort för Musse. Expensive, det är precis det han är. Min bortskämda och diviga ponny.
Dock känns det lite "b-ponny aktigt" att köpa ett nosludd, bättre med grimmor som har texten inbroderad. Får se vad mamma säger, ni märker om jag köper det.
Är det fullt okej att ha nosludd fortfarande...?
play with you

Man får inte tävla med Scapa för alla överdomare då 3:an på sidan är för stor enligt TRs bestämmelser.

Detta brukar inte vara speciellt noga på mindre tävlingar och det finns flera som tävlar med sina utan problem - men vissa tar 3:an som reklam.
question for today

Startlista inför imorgon.
Detta vill jag få ut av ritten/så ska jag rida: Jag ska försöka få fram henne så mycket som möjligt, att hitta en bra galopp. Rida bra vägar och rama in henne. Har jag en bra galopp så brukar allt lösa sig utav sig självt.
looking good

Outfiten till imorgon. Dock inget swarovskipannband (har Musses pullarträns med mässingsnitar). Inte heller några veredusskydd.
Jag hoppas jag får tävla i mitt Scapa, vissa överdomare tillåter inte det.
two years ago

Imorgon är det tävling. Det är Örebro ryttarteam och Örebro fältrittklubb som anordnar och tävlingen hålls på ÖFK. Det är våran lokaldebut tillsammans och andra gången vi hoppar en ordentlig bana.
Det roliga är att jag debuterade med Musse på samma tävling för två år sen (-09).
Ska jag vara ärlig så är jag lite pirrig, har inte varit det på länge när det gäller tävlingssammanhang men det är trots allt på en ny ponny som jag inte riktigt känner i hoppningen.
use somebody

Jag använde det här medlet. Det är lädertvål och läderbalsam i en enda blandning - utmärkt till latmaskar som jag. Det gör lädret rent och mjukt på samma gång.
it's true
Jag kan inte hitta en bättre tränare än den jag har. Hon sitter upp på Musse när jag ber henne och hon känner både mig och Musse. Han har vilat sen mitten av september och har inte mjukats något under den tiden. Kort sagt är han ordentligt ringrostig. Sen är han alltid svår att få loss då han är byggd så.
Det som ska göras är att rida upp honom i kondition så jag kan träna på honom igen och låta Britt sitta upp på honom och göra en genomkörare.
Tänk dig själv om du inte rider på ett tag, du blir ringrostig.
Tack för alla förslag i alla fall!

Det löser sig. Börjar vi träna igen så faller poletten ner, precis som vanligt.
Musse ♥
drunk enough to get him off her mind


Holly flörtar ;)

Vackra flickan.


Bilder från Musses klippning.
Före;

Efter;

Mamma fick vara med på bilden också ;)
Hans färg blev lite lustig, beige under magen och lite överallt. Och så den tjocka magen som kommit under vilan.
Jag älskar mina ponnyer.
put down in words
Det många gör fel är att de har alldeles för korta läder samt rider med skänkeln för långt bak.
Det jag gör när jag ska rida ut på Cherry är att jag har lagom långa läder. Inte för korta och inte för långa. Sen brukar jag ha skänkeln lite framför normalläge med mycket nedtrampad häl. Har man för korta läder och med skänkeln för långt bak så är det lätt att man hamnar i framåtvikt och då flyger man av väldigt lätt, tro mig.
På Cherry som lätt blir en studsboll när jag rider ut och som kan göra "caprioler" utan förvarning gäller det att ha en ordentligt nedtrampad häl. Har jag dessutom lagom långa läder så får jag en följsam men stadig sits. Med för långa läder kan du inte böja knäna när hästen stegrar etc. och det är också fel. Likaså med för korta läder så blir du som en ihoptryckt köttbulle som flyger av lätt, du har ofta inte lika bra balans med för korta läder heller.
Hade jag inte haft mina små knep så hade jag flygit av Cherry flera gånger, men nu har jag lyckas hålla mig kvar varje gång konstigt nog. Ibland hoppar hon upp och ner länge.
Varför jag rider med skänkeln lite framför normalläge är för att inte komma åt med skänkeln lika mycket och påfresta henne att fortsätta.
Ett extra tips är att ha en halsrem/ring att rida med. Den är lätt att ta tag i när hästen bockar.

Halsrem på Cherry.
i want you back
Jag red Musse idag på gärdet (provade rida ut men blåste förjävla mycket!) och gjorde lite serpentiner och mjukgörande övningar. Hur mycket jag än provade så lossade han inte, han kunde inte ens forma sig för skänkeln. Dessutom såg man så tydligt att hans nacke är borta...hans muskler...
Det är så oerhört svårt att fatta att jag måste göra om "allt" jobb. Mitt treåriga jobb på honom är inte kvar längre. Det allra svåraste är att jag inte kan rida loss honom. Det är inte så att jag inte vet hur jag ska göra, utan det är det att han fått vara från ridningen sen han fick kotledsinflammation. Han är tjock och ännu svårare än vad han var innan.
Det är jättejobbigt.





Eller så är det så att han är precis som vanligt och att jag tycker han är extra svår pga. att jag ridit en superlätt ponny (Cherry) kontinuerligt sen 1 oktober.
Huvudsaken är att jag älskar min fantastiska ponny minst lika mycket som innan och att jag tänker kämpa för att få tillbaka hans form!
explain that word
Till våra hästar (New Forest) skulle jag ta en New Foresthingst då jag föredrar renrasiga hästar. Till Ängsbackens Holypop skulle jag vilja prova Miclas Aristocrat. En skimmelhingst som hoppar bra och som är lagom hingstig. Holly behöver lite mer temperament/pigghet och jag tror han skulle passa till det. Till Ängsbackens Cocopop däremot skulle jag ta en ganska stor D-ponnyhingst med lagom mycket temperament. Inte för mycket då Wilma har det. Gärna en fuxhingst.


Miclas Aristocrat.
cutting deep

tell me you'll be alright
Om det blir så att jag beställer ett schabrak så kan jag lika gärna ta med några beställningar från andra - det blir billigare med frakten (som delas upp).
Kan kolla redan nu, är någon intresserad av beställning? Finns i alla färger.
Detta är ej bestämt att bli av.

i want this


Denna supersnygga grimma har Charlies Häst och hund i sitt sortiment.
Den är stilren men har mycket inspirerande detaljer. Priset är endast 269:-. Finns även som marin grimma med bruna detaljer.
forget my past
Träningen gick bra överlag. Det som gick allra bäst var att hoppa hinder snett, det hade vi inga problem med. Det bådar gott inför omhoppningar som kommer, haha!
Hon var fin och bjöd på framåt utmärkt, lite väl mycket ibland dock. Galoppfattningar dock hon underbart bra! Vi gjorde även serpentiner runt hinder/bommar och när hon släppte efter så kändes hon fantastiskt mjuk, det var en fantastisk känsla. Speciellt när hon inte är så pass högt utbildad.
Den allra sista delen väljer jag att inte prata om.

Tack för att du är så bäst Karro ♥
Filmer från träningen finns, jag ska försöka få upp dom under dagen.
falling down is not a shame
Nu är jag anmäld till Katrineholm den 12/2. Det blir en 0,80m (LD). När jag var där -09 så blev jag 6e placerad med Musse, kanske har lika tur den här gången?
Vi ska ut och rida ihop oss. Hon ska tycka det är roligt att tävla. När det har fallit på plats så satsar vi på höjder istället.
you taste good

Hoppträning ikväll för mig och Cherry. Det blir genomrep inför lördag då vi hoppar 80cm. Tävlingen börjar 16.00 så jag får sovmorgon, skönt!
Vilka åker till ÖFK i helgen?
