Har du en häst som måste stå i sjukhage av olika anledningar - men som "dör" av tristess och roar sig med att försöka rymma ur den lilla hagen? Prova då den här varianten:



Mät upp en långsmal hage, och då väldigt smal. Sätt sedan staket som jag visat på bilden (de vita linjerna). Detta förhindrar att hästen kan springa ordentligt. Tänk däremot på att verkligen göra den smal så den inte kan springa på "kortsidorna". Oftast brukar de dock förstå att det inte är lönt att springa eftersom de snart måste göra en tvär sväng.

Framförallt blir det lite mer sysselsättning för hästen, lite hjärngympa att hela tiden tänka på hur man går - samt att det ger en lite bättre frihet för hästen som ändå inte tillåter den att racea.

Den här varianten ska jag prova om Musse någon gång måste stå i sjukhage. Han bröt sig ständigt ut kan jag säga...

Angående frågan jag ställde tidigare, om hur många man egentligen ska träna för regelbundet så har jag en ganska stark åsikt.

Jag anser att man ska träna för högst två stycken tränare regelbundet per gren. Anledningen till detta är att om man har för många olika tränare som man tränar för regelbundet så säger tillslut alla olika saker och man vet sedan inte vem man ska lyssna på riktigt och allt blir komplicerat. För en tränare ska man göra si och en annan tränare så. Det går inte ihop i slutändan. Jag har hört att man kan träna för flera som är lika i sin undervisning, ja det kan man men alla har inte samma lösningar på problemen och om alla ska försöka reda ut de på sitt sätt så blir det ofta bara pannkaka tillslut för man vet inte vem som har rätt.

Därför tycker jag att man ska ha en huvudtränare vars åsikt är den som räknas högst/mest. Sen kan man även ha en annan tränare som kan bidra med ny inspiration och träningstaktiker - däremot bör de vara hyfsat lika i sin undervisning (åtminstone förklara på olika sätt, för är de för lika så kan man lika gärna träna för endast en tränare). Men att man då som jag skrev förut, har en tränare som man "lyssnar mest på" för annars kan det förvirra ihop sig ordentligt.

Det positiva/bra med att träna för två tränare är att man kan utvecklas snabbare. Det den ena inte ser ser ofta den andra. Och en tränare kanske är svag på en träningspunkt - som att kanske förklara hur galoppombyten ska göras, medans den andra är bra på att förklara detta. Då får du "en komplett tränare" fast i två delar ;)



Och ibland kanske hästen behöver en tränare och du en annan. Den tränare som passar dig kanske inte passar din häst till fullo eller så passar inte den tränare som hästen behöver dig. Då kan man trotsa deetta och göra en blandning som ger att hästen får sin träning och du får din.

Blanda inte in för många i din träning. Ha alltid en som du litar det lilla extra på och som du lyssnar på i slutändan om alla säger olika. Men i min åsikt - aldrig mer än två tränare per gren!